Etiketterexotiskadjurartiklar
Läst 23669 ggr
Ypsilon1
2012-09-28, 11:09

Sugar gliders II: Kost i det vilda

Olämpligt foder och en obalanserad kost är den vanligaste orsaken till sugar gliders sjukdomar. Många recept och utfodringsförslag – både recept som man kan blanda hemma och färdigt blandade produkter - har kommit fram under de senaste 30 åren som man börjat hålla sugar gliders som sällskapsdjur. Men hur väljer man den bästa kosten bland så många kontroversiella förslag?

Uppfödare, veterinärer, djurfristads och djurparks skötare, foder tillverkare, djurdietister och zoologer – alla verkar ha sitt egen syn på vad som utgör en lämplig kost till sugar gliders. Vem då skall man lita på som nybliven sugar gliders “förälder”? Mitt råd är att lita på sugar gliders själva, på hur arten har utvecklats och vad arten har blivit under dess många miljoner årslånga evolution. Det första steget är då att ta en titt på vad och hur de när sig i det vilda och hur kost och utfodring håller ihop med de specifika anpassningar som arten har utvecklat för att smälta och effektivt nära sig på de födokällor som är tillgängliga i dess miljö.

ARKive video - Sugar gliders feeding on tree sap, at night

Sugar gliders äter trädsav

Sugar gliders är allätare – vad betyder detta?

Det betyder inte att sugar gliders kan äta allt och vad som helst, utan att de kan - och skall - äta både animaliskt och vegetabiliskt foder. Allätare har en matsmältningssystem som är anpassat för att klara båda, men deras kost ska inte begränsas till bara animaliskt material, eller bara vegetabiliskt material. Det är också viktigt att precisera att animaliska födokällor betyder inte bara kött från andra däggdjur, fåglar och reptiler, men även ägg och insekter, medan vegetabiliska födokällor betyder inte bara frukter, rötter eller blad, utan också pollen, nektar, bark och trädsav.

Vissa arter, även om de klassificeras som allätare, specialiserar sig i vissa

typer av animaliska och vegetabiliska födokällor, vilket betyder att de också har utvecklat vissa anpassningar som gör det lätt för dem att nära sig på just den typen av föda (t.ex. pollen), men inte på andra (t.ex. blad). Ett djur som, t.ex., är anpassat till att äta pollen (som utgörs av proteiner och sockerarter) har ingen nytta av att äta blad (som oftast är fiberrika och väldigt svårt att smälta). Sugar gliders, som är väldigt aktiva djur, har höga energibehov, vilket återspeglas i deras kost som innehåller många protein- och sockerkällor. Deras smältningssytem karakteriseras av en enkel tunntarm som är specialiserad för protein- och sockersmältning, och en stor blindtarm som är anpassat till fermentering av komplexa sockerarter (såsom gummi och sav).

Bild: Sugar gliders matssmältningssystem, tecknad av Ypsilon1 efter Hume (1999:115).

Vad äter sugar gliders i det vilda?

Det finns redan flera vetenskapliga studier (som t.ex. Smith 1982, Suckling 1984, Howard 1989, Quin 1995, Van Tets & Whelan 1997) som sammanfattar många månader av observationer på hur sugar gliders när sig i det vilda, samt många avföringsanalyser. Dessa studier har visat att sugar gliders kost i det vilda är årstidsbetingat, dvs. varierar beroende av vilka typer av födokällor finns tillgängliga.

ARKive video - Sugar glider feeding on flowers

Sugar gliders äter pollen och nektar

Under vår och sommar föredrar sugar gliders spindlar och insekter. Under höst och vinter äter de istället akaciagummi, eukalyptus sav, samt honungsdagg. Sugar gliders har observerats äta pollen och nektar året om förutom under hösten (mars-maj). Vid enstaka tillfällen har sugar gliders observerats äta ägg och små djur (däggdjur, fåglar och reptiler).

  • Insekter: sugar gliders har observerats föredra främst nattfjärilar och skalbaggar (och av dessa, särskilt bladhorningar), både larver och vuxna.
  • Akaciagummi: (torkad och hårdnat) mjölksaft som utsöndras av akacia träd när barken skadas; akaciagummi är en blandning av glykoproteiner och polysackarider. Sugar gliders föredrar gummi från arten Acacia mearnsii.
  • Eukalyptus sav: mjölksaft som utsöndras när eukalyptus träd skadas. Innehåller en rad enkla och mer komplexa sockerarter, såsom fruktos, glukos, cellobios, stackyos, eller raffinos. Exempel på Eukalyptus arter som besöks av sugar gliders för sav är Eucalyptus bridgesiana och Eucalyptus gummifera.
  • Pollen: sugar gliders har observerats besöka blommor av följande arter för att få pollen: Eucalyptus pilularis, Eucalyptus gummifera, olika arter Banksia, men även Callistemon, Grevillea, Melaleuca, Hakea, Syncarpia, och Xanthorrhoea.
  • Nektar: en sockerrik vätska som utsöndras av växter för att attrahera pollinerande djur.
  • Honungsdagg: ett klibbigt, sockerrikt sekret som utsöndras av vissa insekter (såsom bladlöss, mjöllöss) medan de suger i sig växtsaft.

ARKive video - Sugar glider catching and eating invertebrate prey

Sugar gliders äter olika ryggradslösa djur

Karaktäristiska utfodringsbeteenden

Vegetabiliska födokällor

  • Hänger upp-och-ned, eller sitter på en gren och ”gräver” i akacia- eller eukalyptusbark med nedre framtänder för att skada barken; mjölksaft utsöndras när träden skadas
  • Utforskar och slickar blommor för pollen och nektar

Animaliska födokällor

  • ’Gräver’ med nedre framtänderna eller med sin långa fjärde finger i barken och letar efter larver och insekter
  • Jagar och flyg-glider efter insekter
  • Utforskar Banksia kottar efter spindlar och insekter
  • När de äter insekter, krossar eller biter bort huvudet, sen avlägsnar vingar och/eller ben och äter resten
  • Slickar släta grenar eller (under) bark för honungsdagg

© text, löpsedelsbild och teckning: Ypsilon1. Observera att artikeln är ett orginalverk som är upphovsrättskyddat. Du bör kontakta författaren om du vill använda text, teckningen och bilder från denna artikel.

  • Redigerat 2022-04-17, 15:27 av Niklas
Ypsilon1
2012-09-28, 18:10
#1

Litteratur:

  • Smith A.P., 1982. Diet and feeding strategies of the marsupial sugar glider in temperate Australia. Journal of Animal Ecology, 51, 149-166.
  • Suckling G.C., 1984. Population ecology of the sugar glider, Petaurus breviceps, in a system of fragmented habitats. Australian Widelife Research, 11, 49-75.
  • Howard J., 1989. Diet of Petaurus beviceps in a mosaic of coastal woodland and hearth. Australian Mammalogy, 12, 15-21.
  • Quin D.G., 1995. Population ecology of the squirrel glider (Petaurus norfolcensis) and the sugar glider (P.breviceps) at Limbeburners Creek, on the central north coast of the New South Wales. Wildlife Research, 22, 471-505.
  • Van Tets I.G., Whelan R.J., 1997. Banksia pollen in the diet of Australian mammals. Ecography, 20, 499-505.
  • Hume I.D., 1999. Marsupial Nutrition, Cambridge UP.
Ypsilon1
2012-10-07, 08:00
#2

min ursprungliga plan var att del II i Sugar Gliders serien skulle innehålla 3 olika artiklar:

IIa. - handlar om kost i det vilda

IIb. - kost förslag i fångenskap, en översikt av de olika recept, inklusive en diskussion kring fördelar, nackdelar och hälsoproblem som kan uppstå pga viss kost

IIc. - en artikel som kommer att handla om tillverkningprocesser och förvaring (om hur de olika näringsämnen påverkas när man, t.ex., tillaga eller frysa in maten), samt mat-aktivering i fångenskap för att kunna främja naturliga beteenden.

Pga IIb blir allt för lång, serien kommer att fortsätta med en del III - kost i fängenskap som är födelat i:

IIIa - dieter som involverar krämiga bas-blandningar

IIIb - Sun Coast diet, samt dieter som involverar pellets

IIIc - tillverkning, förvaring, aktivering

thewes
2012-10-30, 15:56
#3

Tack för en bra artikel. Det känns så himla svårt det här med kosten till suggisarna. Jag väntar med spänning på nästa del.

Ypsilon1
2012-10-31, 07:58
#4

tack för uppskattning. jag har varit tyvärr väldigt upptagen på senaste tiden, pga mitt arbete, men återkommer i helgen med den nya artikeln om 'krämiga' blandningar och bieffekter, samt med svar till alla dina frågor, ang. bur städning och träslag.

Upp till toppen