Jag har hört att man kör frysen på snäckor lika som med reptiler.

Själv matar jag bort levande till gp, ödlor, igelkott osv

har oxå läst att man ska frysa dom och även ägg innan man slänger dom i soporna.

okej men känns lite elakt att stoppa in dom direkt i frysen. Kanske låta dem gå i dvala först?

Jag hoppas jag slipper göra detta :P men går inte så bra att sälja dom och jag har inte plats till hur många snäckor som helst.

ja det låter förnuftigt att göra det under dvala.

Du känner ingen med höns? De brukar älska snäckor.

#1 Vad menar du med "man kör frysen på snäckor lika som med reptiler"?

Att frysa ihjäl ryggradsdjur som reptiler är inte en tillåten avlivningsmetod.

Frysen är rätt vanlig, men då med en stund i kylskåpet innan så de får "vänja" sig vid kylan typ…

Sen om det är djurvänligt vete fasen, jag skulle då inte stoppa snäckor i frysen. Då gör jag hellre snäckmos under skon eller ger de till någon med tex skinkar eller GP-råttor.

#7 Men om de får "vänja sig vid kylan" tar ju lidandet bara längre tid, hur menar de som gör så att det är bättre?

#8: Ingen aning… Antar att de tänker som så att frysen inte blir lika smärtsam eller nåt sånt.
Ska väl nämnas att det inte är till större delen svenskar utan mest folk söderut, typ england, wales, tyskland osv som skriver på det forumet. Visserligen en del svenskar också men iaf…

Har ofta varit sugen på att tjafsa emot lite där  Men jag har inte tillräckligt på fötterna för det, vet ärligt talat inte alls hur man ska avliva snäckor på ett bra sätt (förutom snäckmos under skon då, men om det funkar på stora snäckor i stil med vuxna A. achatina vete fasen)

Jag skulle tro att vilket sätt som helst, även snäckmos under skon, är bra mycket snabbare och effektivare än att frysa djur till döds. När det gäller ryggradsdjur är det inte ens en tillåten metod.

Hej!

Det är det mest smärtsamma sättet att avliva ett ryggradsdjur på!

Innan djuret dör så bildas iskristaller i de tunnare delarna på kroppen och det är fruktansvärt smärtsamt, reptiler somnar inte som varmblodiga djur, utan är vid medvetande när deras kropp börjar förfrysa. Varmblodiga djur somnar ofta vid en låg kroppstemperatur men långt innan iskristaller bildas.

När det gäller sniglar så skall de enligt uppgift gå bra att kyla ner dessa ordentligt så de somnar och sedan slaääp ned desssa i kokande vatten. men det år också utmärkt att dela på mitten med en spade eller krossa med en platt stor sten.

Mvh

Mats

vekar svårt att klyva vuxna tigersnäckor med en spade :S

#5 nej jag känner tyvärr ingen med höns.

Jag är verkligen inte gjord för att döda djur alls :/ Vill helst av allt slippa och lär vänta så länge det bara går och så länge jag har plats. Bebisarna är ju ännu väldigt små, kan ju finnas fler som vill köpa nån/några.

#13 är det stora snäckor?

kanske skulle kunna ta några - Om det går att skicka på posten? (har läst någonstanns att det går)

Står det inget i djurskyddslagen  eller på jordbruksverkets hemsida ?

#14 de är väl ca 1 cm stora just nu, vissa är lite mindre. Jo det ska gå att skicka med post, även fast jag helst slipper. Men jag ska skicka de första snart me post.
Vart bor du? Stod inte på din sida. Känner en som ska till Umeå i helgen som kan transportera dit.

OKej. Jag bor i hällefors. ligger några mil utanför hällefors.

#17 nu vart nog något lite galet?

haha nej då inte alls.

Några mil utanför örebro ska de vara.

min hjärna hänger inte riktigt med tror jag

På tal om ormar verkar de inte direkt ha något större hum om vad som gör ont och inte gällande temperaturer, eftersom de utan problem kan linda sig runt lampor och dylikt och bränna sig illa utan att flytta på sig. Vid kyla dvalar de ju dessutom.

#20 Det där är en konstig slutsats som grundar sig på hur vi som människor reagerar på olika stimuli. Hur kan man veta om det gör ont på en orm att bränna sig eller inte? Den kan ju inte skrika ut sin smärta.

Min gissning är att det gör lika ont på ormen som det gör på oss att bränna sig, men att det finns en viss fördröjning i och med att ormen har fjäll utanpå skinnet och därför kanske den inte märker brännskadan omedelbart.

Dessutom finns ju en naturlig instinkt att undvika fall eftersom det kan medföra än värre skada än vad brännskadan åsamkar och därför släpper ormen väl inte taget på en gång utan försöker klättra därifrån.

Ormar har rött blod som vi, dvs ungefär samma uppbyggnad av blodet. Det innebär att den "cellexplosion" som uppstår i vår vävnad när vi förfryser också sannolikt skulle drabba en orm i samma situation. Därför tror jag att det är lika illa för en orm att frysa ihjäl som det är för oss.

#21 håller med dig till 100%. Detsamma tycker jag gäller de flesta djur då de "delar" vårat '"röda blod"

20# du har mycket att lära

mvh

Mats

#21 Jag har aldrig sagt att ormar inte känner smärta, jag menar bara att jag inte alls tror att det gör så fruktansvärt ont att frysa ihjäl. För oss människor gör det ont en stund, sedan domnar man av. Den korta smärtan är inte så väldigt extrem om man bara sitter alldeles still och inte slår sig i något, och sedan domnar man bara bort och somnar in.

Sedan spelar det ingen roll att de har en instinkt att undvika fall - det har väl ändå vi också? Skulle någon bränna våra fingrar när vi krampaktigt griper fast i något för att inte falla så skulle vi ändå släppa, så fungerar vi. Sedan spelar det ingen roll att vi inte vill, vi gör det ändå p g a smärtan.  

#23 Jaså? Upplys mig. :) Jag inbillar mig att om du håller i en glödhet lampa utan att släppa, så har du inget större hum om att du bränner dig. Var är det konstigt? Och vid kyla dvalar de, inte sant? Lek inte besserwisser när du inte kan komma med något konstruktivt. Alla djur kan känna smärta, men på olika sätt och för olika saker. Min sambo har dubbel hud på sina händer och kan ta ut saker ur ugnen utan att känna någon smärta förrän möjligtvis om han håller ugnsformen ett längre tag. Jag är hyfsat känslig för att bli nypt och bränd, men inte om jag blir till exempel biten. Det finns barn som lipar för att de har trillat utan att de ens har fått ett skrapsår, medan det finns barn som slår av näsbenet eller slår upp stora sår som måste sys innan de grinar. Jag var så tålig när jag var liten, det krävdes brännbollsträn svingade i full fart rakt in i ögat och ett djupt sår på knäet som behövde sys för att jag skulle tycka att det gjorde riktigt ont, och min snart 3-åriga lillasyster är likadan. Ganska nyligt slog hon av näsan på dagis, grinade en stund och började sedan leka med kompisarna innan hennes mamma ens hade hunnit dit. Alla har vi olika smärttrösklar. Om du är jättekänslig betyder inte det att alla andra är det.
Jag tror inte att ormar har en särskilt stor uppfattning om när de bränner sig, eftersom de i sådana fall rent logiskt borde flytta på sig. Däremot känner de när det är kallt - dvala - och när det är varmt - sola - men verkar inte förstå närdet är för varmt. Det finns en anledning till varför man inte ska hänga in lampor i terrariet.

Mvh,
Moa

#24 Det låter som du har provat att frysa ihjäl. Själv har jag förfrusit händer och underarmar en gång och det var inte att leka med. Själva förfrysningen var oerhört smärtsam under ett tre-fyra timmars tid. Men det var inte slut med det, för upptiningen tog nästan sju timmar och det gjorde ondare för varje minut.

Du kör med jämförelser med människa ändå. Det funkar inte på det viset: Vi drabbas av ångest och rädsla eftersom vi vet vad brännskador och förfrysningsskador kan leda till. En orm kan inte få ångest på det viset eftersom den inte kan begripa något om framtid.

Den långa beskrivningen om olika människors olika smärtuppfattning tycker jag kan hänföras till begreppet smärttröskel rakt av.

Det sista stycket du skriver om hur ormar uppfattar saker och ting tror jag är helt skev och orsaken till att den blir skev är att du jämför med oss (igen). Om man tar en varm lampa och berör en orm med den kommer ormen att rycka till inte bara av den oväntade beröringen.

Jag kan tänka mig, som jag sa tidigare, att ormens fjäll utanpå skinnet ger en viss fördröjning i smärtförnimmelsen av hettan och att det också ger en trögare reaktion. Att däremot påstå att en orm inte skulle känna att det blir för varmt tror jag inte på. Drt skulle ju bland annat innebära att ormar bara ligger stilla och inväntar en framskridande skogsbrand till exempel. Det tror jag inte på.

Det tar inte tre-fyra timmar för händer, armar, ben och fötter att domna bort. Jag har många gånger varit ute och gått på vintrarna och frusit om nämnda kroppsdelar tills de har domnat bort och jag har börjat bli trött och vill sova, och det tar inte någon särskilt lång stund om det är nog kallt. Visst kan jag tänka mig att upptiningen känns värre, men om man nu siktar på att frysa ihjäl kan man ju inte direkt ta den i beaktning, ellerhur?

Sedan jämförde jag med människor eftersom ni gör det. Och att vi aktar oss på grund av ångest och rädsla för framtida brännskador är bara ren bullshit, vi aktar oss för att det gör ont. Detsamma gör de flesta djur. Sätter jag handen på en het platta gör det ont. Sätter jag en av mina råttor på en het platta skulle de förmodligen skrika rakt ut och kuta undan för att det gör ont.

Och du missade kanske "Alla har vi olika smärttrösklar.", så din påpekan om att det kan hänföras "till begreppet smärttröskel" var ingen nyhet, det hade jag redan nämnt. Djur har också olika smärttrösklar, vilket var vad jag ville belysa. Det finns hundar som kan springa med brutna ben, medan det finns de som inte vill röra sig för att de har trampat på en glasbit. Vissa är känsligare än andra, det betyder inte att de inte är skadade. Ormar som lindar sig runt heta lampor och bränner sig tills huden bubblar kan helt uppenbart inte känna att det gör så fruktansvärt ont som det rimligtvis borde göra.

Ni får ursäkta, nu måste jag gå. Ha det så bra!
Mvh,
Moa

Det beror väl på omständigheterna hur lång tid man klarar av att stå emot kylan?

Hundar är sociala och långt högre stående djur än vad ormar är.

Jag är bara ute efter att vad ormar känner eller inte känner inte är så lätt att veta och det går inte att jämföra med hur vi eller andra intelligenta däggdjur reagerar.

24#

du är totalt fel ute när du jämför Växelvarma djur och varmblodiga djur vid förfrysning.

En orm tex somnar aldrig helt då den är växelvarm den känner alltså förfrysningen ända tills hjärnan dör, varmblodiga djur "somnar" långt innan det bildas iskristaller i blodet, eftersom kroppen håller igång. Växelvarma djur följer med i temperaturfallet och dör när blodet fryser och cirkulationen upphör.

Sluta med att jämföra helt olika system det blir bara fel..

Mvh

mats