Eller iller?

Jag har Chinchilla och jag trivs jätte bra med dem, de är mycket för att springa på golvet. Vissa av mina är mycket tama och sitter gärna en stund på axeln eller i knäet. Men det beror på vad du tycker är roligt🙂

#2 tack för svar! Det står på varje Chilla sida att dom inte är keldjur, är det så?

Det är väldigt olika från chilla till chilla och hur mycket tid man ger dem, min Chinchilla är "lugnare" än vad min kanin är. Men nej de är inga keldjur.

#4 ok

Personligen tror jag att alla tre är ''roliga'' att ha som husdjur men det beror ju på vad man anser är roligt.

Ett djur som vill vara med sin ägare typ, roliga att titta på bra sällskap?

Jag har både chillor och degus men degus är roligare:)

jag tror inte att gnagare i allmänhet känner behov att umgås med sin ägare. Men degus är mer aktiva och roligare att titta på än vad chinchillor är enligt min erfarenhet

#9 Det är lite vad vi avlar fram många gnagare för att göra. Just umgås med människor. Och ju längre tid arten varit i fångenskap, ju vanare brukar de vara att umgås med oss.
Men ska man dra det krasst så finns det inte mycket djur på planeten som har behov av att umgås med människor. Det är vi som har ett behov av att umgås med djuren.

Japp, det är vad som kallas domesticerade djur. Jag vet inte om chinchilla eller degu har varit i fågenskap längst. Men jag tror att det lutar mer mot Degu.

Jag ser att TS har tagit bort sin användare, men ändå.. Skulle jag välja mellan chinchilla och degus så väljer jag degus. Illrar är en helt annan typ av djur, ett rovdjur, som definitivt är långt ifrån något nybörjardjur.  De ställer till med väldigt mycket ofog och kräver en fast och konsekvent hand. Läs gärna inne på Iller iFokus för mer information om dem. 

#9 Det beror väl på hur man vill se det. Jag har inget intresse av människor heller om de inte säger eller gör något som väcker mitt intresse. Detsamma kan man ju säga gäller våra husdjur också. Det finns väldigt många djur som absolut har ett enormt utbyte av sina människor och tycker att de är bland det roligaste som finns.  Råttor som kommer rusande bara för att pussas och krypa in under håret där de lägger sig och myser är ett exempel, samma sak med möss, och så vidare.  Sedan är det naturligtvis vi som har valt att tämja eller/och domesticera djur från början, men det betyder inte att de är helt ointresserade av oss.

#11 Nej, inte nödvändigtvis. Det finns väldigt många djur som är domesticerade utan att vara tama, och djur som är tama utan att vara domesticerade. Vi har hållit elefanter i fångenskap i tusentals år, men de är inte domesticerade, endast tämjda. Honungsbiet däremot är domesticerat men inte tamt. 😛

Kollar man Wikipedia så har degun hållits i fångenskap sedan 50-talet och chinchillor sedan 20-talet. Hur länge ett djur har hållits i fångenskap har inte nödvändigtvis något som helst att göra med hur tamt och sällskapligt ett djur är, utan har mer att göra med de grundläggande egenskaper djuret har i övrigt. Marsvin till exempel skulle jag säga är ett rätt svårt smådjur att få att lita på människor eftersom de är väldigt flyktbenägna och rädda av sig. Ändå domesticerades de redan för 7000 år sedan och kom till Europa för 500 år sedan. 
Håller inte jag på med mina grisar på några dagar så är de genast skyggare igen, och de är alltid redo att springa och gömma sig vid okända ljud. Så är det inte med till exempel mina råttor. ^^

#12, det är ju klart. Just gnagare är väl inte mitt ämne, men jag tror det hänger rätt mycket på hur djuren naturligt beter sig sociallt. Ett flockdjur är nog mer benäget att söka kontakt än djur som lever solitärt. Därför tror jag att degus är mer "sociala" eftersom de lever i kolonier, precis som råttor :)

#13 Marsvin är också flockdjur, men de är också extrema flyktdjur med många ljud och beteenden som syftar till att hålla koll på sina flockmedlemmar och sin omgivning. De springer på rad och om någon kommer ur sikt så skriker de - högt - tills de har återförenats. :P Råttor är mer självständiga och inte lika nervösa, och är mer av en blandning hund/katt i sätt. 

Mina degus brukar ibland ge ifrån sig sina varningsljud om de hör något konstigt eller ser någon främmande rörelse, och marsvinen verkar förstå vad det betyder för de blir alltid tvärt knäpptysta och sedan låter det vrooosch i buren när de rusar in i något hus. ^^

Flyktbeteenden spelar ju också sin roll såklart. Det här med djurens etologi är något man kan spekulera i i det oändliga! Katter och hindar med högre intelligensnivå är inte särskilt svårt, det är egentligen inte heller reptiler, insekter oc spondeldjur med myxket låg intelligensnivå. Men djuren där emellan, till exempel gnagare och kaniner är betydligt svårare att placera :) Jag har löst rätt mycket om just degus och har dessutom skrivit en uppsatts om arten en gång, vad jag har förstått kan de bli rätt tama, men allt är ju relativt :)

Iller kan lukta väldigt illa då den har doftkörtlar (eller vad det heter). Alltså som en skunk, annars väldigt roliga och söta. Degus har jag ingen erfarenhet av fast dom är ju inga keldjur om man säger så..! Chillor tycker jag verkar underbara, liksom sådär lagom! Har dock ingen större erfarenhet av dom heller, men skulle inte säga nej till att ha två/flera själv!

Jag har aldrig haft degusar, men har 6 stycken chinchillor. Ångrar inte en sekund att jag skaffade dom! mina är relativt tama  att mysa ner händerna/ ansiktet i deras mysiga päls slår allt ^^ & jag tycker dessutom de är roliga att kolla på, de är väldit speciella djur som förmodligen inte kan jämföras med degus, då de är just olika djur med olika egenskaper. Beror la lite på vad man är ute efter. Jag kan iaf sticka fram huvudet till mina i buren, säga "puss då" så får jag en söt liten godnattpuss ^^ De är bara helt underbara! :)

#16 Illrar har analkörtlar, precis som hunden också har, skillnaden är att illrarnas kan kontrolleras. När dom blir rädda, arga osv så kan dom "skunka" men lukten försvinner otroligt fort, den sitter inte i som hos skunkarna. 

Illerns lukt överlag, dom luktar ju lite men håller man det någorlunda rent där dem vistas (lådor, filtar osv) så är det inte mycket mer än hur en hamster, råtta eller hund luktar. 

Men dem är inte jättebra husdjur för nybörjare, minsta burmåtten är 5kvm med en höjd på minst 1m, rekommenderas dock inte. Det bästa är att ha dem lösa i huset/lägenheten eller som en del har, ett "illerrum".

Är lite sen med att svara här, men det beror helt på vad du vill ha ut av djuret/djuren! De sidor som du uppskattar hos ett djur kan vara totalt ointressanta för en annan människa ;)

Beteendemässigt är illern den mest krävande av djuren du nämnt. Med den får man jobba med uppfostran så att det blir ett trevligt sällskapsdjur, medan man får jobba mer med tämjandet av chillan och degun. Samtidigt skiljer sig illerns behov väldigt mycket från gnagarnas.

För det första är illern ett rovdjur, vilket innebär att den kräver en helt annan kost än chillan och degun. De sistnämnda djuren ska ha hö och speciellt anpassat pellets som basföda. Illern kan antingen barfas eller leva på kvalitetstorrfoder för katt som också kompletteras med lite rått kött ibland m.m.

Chinchillor och degus bor i bur, medan illern går löst i ett eget rum eller hela huset som då måste vara illersäkrat (såvida man inte kan fixa en 5 kvm stor bur).

Alla tre trivs bäst med artfränder/kräver artfränder enligt lag.

Degus och illrar lever ungefär lika länge - runt 6-8 år. Chinchillan kan däremot leva upp mot 20 år!

Som sagt måste man jobba mer med illern om man vill ha ett behagligt husdjur, men gnagarna är rätt spralliga av naturen så det är inte några vidare keldjur som sitter stilla i famnen. Sen är det ju såklart individuellt.

Jag tycker att du ska läsa på om ett djur i taget och bilda dig en egen uppfattning om vilket djur DU tycker verkar roligast! ^^

(Är medveten om att degun inte alltid räknas under kategorin "gnagare", men det blev lättare att få ihop texten med två grupper istället för tre, då chinchillan och degun är ganska lika på vissa punkter)