Svensk natur

Sveriges Minsta Däggdjur

2012-12-13 10:05 #0 av: Ypsilon1

... heter mindre dvärgnäbbmus (Sorex minutissimus), men trots namnet är det inte en mus, och inte ens en gnagare utan tillhör familjen Näbbmöss (Soricidae) som i sin tur tillhör ordningen Soricomorpha i överordningen Laurasiatheria.

Det är svårt att föreställa sig en sådan minuskel krabat som har alla däggdjur funktionerna på plats. Den mindre dvärgnäbbmusen väger mellan 1,2-4 gram, medan kroppslängden ligger på 33-53 mm, plus en 24-27 mm lång svans som är glest täckt med hår. Pälsen är sammetsartad och på ovansidan skifter färg från rödbrun till gråbrun (beroende på årstiden) medan undersidan är ljusgrå. Nej, denna udda varelse kommer inte från ägg, utan honorna föder 4-6 pyttesmå bebisar vars skinn är så tunt att man kan se de inre organen genom det. Ungarna följer sin mor i karavan på utflykt och de släper inte taget inte ens om man lyfter upp henne. Troligtvis är arten promiscuös (som de flesta andra näbbmöss). Detta betyder att en hona parar sig med flera hannar och syskonen i samma kull kan ha flera olika fäder.

ARKive video - Common shrew nest with young

Kort film om Sorex araneus - en besläktade art: hona med ungar

Som är vanligt hos små däggdjur, har den mindre dvärgmusen en väldigt snabb ämnesomsättning som betyder att trots sin lilla storlek är den en storätare - den kan äta 2-4 gånger sin egen kroppsvikt under ett dygn. Enligt observationer som gjorts i fångenskap kan en mindre dvärgnäbbmus äta upp till 120 gånger per dygn med små sovpauser på 15-20 minuter. Den är väldigt aktiv hela dagen och hela natten och tillbringer det mesta av tiden på jakt efter föda som består mestadels av insekter, deras ägg och larver, spindlar, skolopendrar och även as. Av alla sinnen, hörseln verkar vara viktigast under jakten. När näbbmusen blir mätt, kan den förlammar sitt byte med toxisk saliv. Sorex minutissmus har observerats immobilisera syrsor med bett i bröstet, medan fjärilar förlammades med bett i nacken (Skarén, 1978). Bytet förvarades sen levande i ett förråd.

ARKive video - Common shrew foraging

Kort film om Sorex Araneus - en besläktad art: på jakt efter föda

Artens utbreddningsområde sträcker sig från Lappland, över Sibirien, till och med Japan (Hokkaido ön) men i låga populationstätheter, vilket gör att man bara sällan ser dem. Med tanke på deras storlek, blir de lätt förbisedda i mossa eller i högt gräs. Under sensommaren, när de mindre dvärgnäbbmössen parar sig eller slåss med varandra, har man den största chansen att höra deras höga läten. Annars kommunicerar de mest med ultraljud som människans öra inte kan fånga. Den mindre dvärgnäbbmusen kan förekomma i olika habitattyper, såsom tallskogar, sumpskogar och myrar, men även fjällen och öppna sandmarker. Den visar dock preferens för fuktigare områden. I fångenskap har visats sig att den gärna tar en liten simmtur om den har tillgång till vatten.

Sorex minutissimus range map

Mindre dvärgnäbbmus, utbreddningsområde. Credits: U. Schröter, via Wikimedia Commons

Man vet inte med säkerhet hur länge de mindre dvärgnäbbmössen lever i det vilda. Men det är väldigt få som kan överleva kylan och hungern (den dör om den inte klarar sig att hitta mat i några timmar) under vinter. I fångeskap ligger livslängdsrekordet på 2,5 år. Deras främsta fiender är ugglor, men andra fåglar och även ormar och fiskar kan äta näbbmöss. Andra däggdjur verkar må illa av att äta näbbmöss och detta beror troligtvis på sektreten som kommer från doftkärtlor som finns på sidan av kroppen mellan fram- och bakbenen.

Alla arter i Näbbmöss familjen är upptagna i BernkonventionensAppendix III, vilket innebär att den mindre dvärgnäbbmössen är skyddat i hela Europa.

Källor:

1. Bjärvall, A. & Ullström, S., 2010, Däggdjur i Sverige - Alla Våra Vilda Arter, Bonnier, p. 23. 2. Fredga, K. 2005, "Giftigt däggdjur" i Forskning och Framsteg, Nr. 4/2005. 3. Grüner, W., 1998, "Least shrew - Sorex minutissimus at Finnskogen, south-east Norway" i Fauna, Oslo 51(3), s. 97. 4. Namba T., & Ohdahi S., 2009, "Diets of the Eurasian least shrew (Sorex Minutissimus) from various localities in Hokkaido, Japan" IMammal Studies, 34, 219-221. 5. Schneider, M., 2004, " Två fynd av mindre dvärgnäbbmus vid Ersmark, Umeå kommun" i Natur i Norr, 23 (1), ss. 13-16. 6. Skarén U., 1978, Feeding Behavior, Coprophagy and Passage of Foodstuffs in a Captive Least Shrew, Acta Theriologica, 23(6), 131-140.

Löpsedelbilden föreställer en besläktad art (Sorex Minutus), som växer 2 cm större än Sorex Minutissimus. Källa: Wikipedia Commons

Anmäl
2012-12-14 11:59 #1 av: Ypsilon1

Löpsedelsbilden kommer lite senare. Av någon konstig anledning kan jag inte längre ladda upp bilder efter updatering av OS.

en fin och rolig bild som visar en näbbmus familj i karavan

en till film på Sveriges minsta och världens näst minsta däggdjur :)

Anmäl
2012-12-18 07:13 #2 av: Mantissa

"imobiliserar först sina offer" med gift då eller vad? Såg först framför mig hur den hoppar på sina offer och binder fast dem:)

Anmäl
2012-12-18 08:47 #3 av: Ypsilon1

tack för observationen, det är med toxisk saliv som det sker :) har ändrat i artikeln (det är faktiskt en äldre artikel med uppdateringar som jag först publicerat på djurparker).

men det är intressant (tycker jag) att påpeka att vissa näbbmöss arter har en sådan toxisk saliv. vissa arter kan förlamma och döda vanliga möss. en av de toxiska ämnen som identifierats i näbbmössens saliv - soricidin - har visat stor potential för medicinska tillämpningar, för att behandla kroniska smärtor och även cancer.

 

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.