Annons:
Etiketterexotiskadjurartiklar
Läst 15699 ggr
Ypsilon1
2012-02-16 10:39

Opossum Del III - Var och hur bor opossumar?

Ordningen Didelphimorphia är ett exempel på en succéhistoria. De olika opossumsarter som nuförtiden lever i Nord- och Sydamerika har anpassat sig till olika habitattyper och olika levnadssätt.

Var bor opossumar?

Ordningens utbredningsområde sträcker sig idag från södra delen av provinsen British Columbia i Canada - arten Didelphis Virginiana eller nordamerikansk opossum - till provinsen Santa Cruz i södra Argentina – arten Lestodelphys halli eller Patagonisk opossum som är den sydligaste av alla pungdjurarterna. Vissa arter har anpassat sig till livet i täta och frodiga tropiska skogar (t.ex. arterna i underfamiljen Caluromynae), andra förekommer i torra slätten (t.ex. arterna i släktet Thylamys), medan andra har anpassat sig till livet i vattnet, så som arten Chironectes minimus eller vattenopossum (känd även som pungutter) och arten Lutreolina crassicaudata (tjocksvansad pungråtta) som inträffas i sumpmarker, eller skog och gräsmark med närhet till vattensamlingar.

ARKive photo - Patagonian opossum

En marklevande art - Patagonisk opossum, Credits: ARKive

Vissa arter är främst trädlevande, medan andra är främst marklevande, men alla opossumar kan klättra (inklusive punguttern eller vattenopossum). I vissa fall, på grund av brist på observationer, är det svårt att bestämma vilken levnadssätt är karakteristiskt för en viss art. Bara 7 observationstillfällen har, till exempel, registrerats för arten Marmosa andersoni; man antar att arten är främst trädlevande men vid inget av dessa tillfällen har arten observerats klättra högre än 3m.

ARKive photo - Central American woolly opossum on branch

En trädlevande, medelstor art - Caluromys derbianus. Credits: ARKive

Hur bor opossumar i det vilda?

De flesta opossumsarter är skickliga ”arkitekter”, men också stora opportunister. Även om de har förmågan för att bygga mysiga och komplexa bon, föredrar de att utnyttja befintliga lyor, bon eller ihåligheter - i träd, i terrängen, men även under eller i byggnader eller, som man kan se på bilden här, även andra konstiga ställen. Dessa uppgraderas sen till opossum-standard. Gräs, bladvass, små grenar, halm, hö eller papper – all material som kan ge en torr, varm och mysig lya kan utnyttjas. Enligt många observationer på flera opossumsarter, är det typiskt för en opossum att samla byggmaterial med munnen och främre tassarna. Materialet passeras sen till de bakre tassarna som sorterar och formar det till små buntar som sen bärs i svansen (se video). En opossum har vanligtvis flera bon, som den byter omgående, beroende av tillgången till födokällor. I områden med årstider, brukar boet vara öppet under de varma månaderna och stängd (i form av en kula) under de kalla månaderna. Punguttern har både underjordiska bon med ingången över vattenytan, men också ett annat bo av gräs och blad på marken som används under dagen.

Opossum bygge - ett vanligt halmnäste uppgraderat till opossum-standard, credits: Ypsilon1 / exotiskadjur.ifokus.se

… och hur ska de bo i fångenskap?

Livsmiljön i fångenskap anpassas beroende av artens levnadssätt (mark- eller trädlevande, med eller utan behov för vatten) och av revirets storlek. Revirstorleken för nordamerikansk opossum varierar mellan 600m2 (honor) till 1200m2 (hanar), medan revirstorleken för kortsvansad opossum kan variera mellan 500-1700m2 (hanar och honor) 2.

Enligt Jordbruksverkets föreskrifter för djurhållning i djurparker (L108), som gäller även för privathållning av opossum, ska mindre, marklevande arter (släktet Monodelphis) vistas i en inhägnad med följande minimala mått: 2m2 i bottenytan och 2,2m i höjd. Större marklevande arter (Philander, Chironectes) behöver ett större utrymme på minimalt 4m2. Arterna som enligt Jordbruksverkets föreskrifter klassas som små trädlevande pungråttor (t.ex. släktet Marmosa) ska vistas på minst 2m2 i bottenyta och 1,5m i höjd, medan medelstora trädlevande arter (som till exempel Caluromys släktet) behöver minst 4m2 och 2,2m i höjd. Alla dessa små och medelstora arter får hålla inomhus året runt. Arterna i släktet Didelphis klassas istället som stora, trädlevande pungdjur och då följande minimala krav gäller för inomhusutrymme* 10m2 och 3m i höjd. Kraven för utomhusutrymme** är på minst 10m2 med tillhörande nattkvarter*** på minst 6m2 och 3m i höjd. Enligt kap . 1, §21, får nattaktiva djur vistas inomhus årent om. Artificiell belysning av dagsljuskvalitet ska finnas för dagperioden om nattaktiva djur hålls under omvända dygnsrytmförhållande. Detta betyder också, att fönster eller andra ljusinsläpp för dagljus inte är obligatoriska i sådana förhållande (kap. 1, 35§). Inredningen för alla arter ska innehålla klättermöjligheter, många ihåligheter och rikligt med byggmaterial (halm, strå, blad, gräs, etc.) för att kunna, på så sätt, främja naturliga beteenden.

Definitioner enligt Jordbruksverkets föreskrifter om djurhållning i djurparker m.m.

*inomhusutrymme -inomhusutrymme där djur vistas regelbundet och/eller under längre tid, med eller utan publik visning; **utomhusutrymme - utomhusutrymme där djur vistas regelbundet med eller utan publik visning; ***nattkvarter - inomhusutrymme med publik visning endast i guidad grupp, i direkt anslutning till utomhusutrymme

Huvudkällor

VideoOpossum bygger bo, Credits: Enbartmalin, Medarbetare på Exotiskadjur.ifokus.se

Löpsedelbild: Mumin och sitt halmnäste innan uppgradering till opossum-standard. Credits: Ypsilon1/exotiskadjur.ifokus

1. Nowak, R.M. (1999) Walker's Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. 2. Palma, R. E. et al. (2002) Phylogenetic and biogeographic relationships of the mouse opossum Thylamys in southern South America. Molecular Phylogenetics and Evolution 25:245-253. 3. Solari, S. & Pine, R.H. (2008) Rediscovery and redescription of Marmosa (Stegomarmosa) andersoniZootaxa, 1756:49 - 61. 4. Statens jordbruksverks föreskrifter om djurhållning i djurparker m.m, 2009:92, Saknr. L108. 5. Streilein K.E. (1982). The ecology of small mammals in the semiarid Brazilian Caatinga. III. Reproductive biology and population ecology. Annals of Carnegie Museum, 51:251–269.

  • Redigerat 2022-04-17 16:50 av Niklas
Annons:
Mantissa
2012-02-16 10:53
#1

Fråga angående Didelphis utrymmeskrav: Kan nattkvarteret vara samma eller del av inomhusutrymmet? Det är nämligen så jag planerat. Hur många insivider får vistas på det utrymmet?

Ypsilon1
2012-02-16 11:08
#2

Det är i alla fall vad jag fick veta från JBV när kag frågade om pungräv, som klassas också under övriga trädlevande pungdjur (1-5kg). Dessutom är det möjligt att det krävs ett särskilt tillstånd för hägn (för utomhus delen). Det är länsstyrelsen som bestämmer i detta fall.

Det finns andra aspekter som jag tycker är lite kontroversiella i L108:

- varför ska små marlevande arter ha större höjd (2,2m) än små trädlevande arter (1,5)? Man får ta det med JBV tycker jag och kräva en dispans eller sånt. 2,2 kan även innäbära en stor risk för marklevande arterna

- varför klassas Didelphis arterna som trädlevande, när expertlitteraturen beskriver dem, eller åtminstone Didelphis virginiana, som primärt marklevande? Man ska påpeka det till JBV, tycker jag. Jag ska fråga själv en av författarna.

Mantissa
2012-02-16 11:23
#3

Ja gör det, har funderat liknande! Vill veta allt sånt här då jag planerar att skaffa d. virginia som 30 års present till mig själv och då måste ju allt vara utbyggt och klart:)

Som jag förstod det när jag läste reglerna så var det innomhusområdet eller utomhushägn+nattkvarter, men nu verkar det ju som att jag missförstått detta. Bra att veta.

Ypsilon1
2012-02-16 11:43
#4

ang. inomhus/utomhus:

Kap. 1, 20§: Om inte annat anges i 2-14 kap., ska både inomhus- och utomhusutrymme finnas.

Jag tycker att man ska fråga igen, faktiskt, och vara väl förberedd, för att det beror så mycket på hur man frågar.

T.ex., enligt Kap. 1, 21§

"Utöver vad som anges i 2-16 kap. får nattakiva djur i 2,3,5,9 och 11 kap. visas inomhus året om."

Vilket betyder att svaret som jag fått från JBV strider med Kap. 1, 21§. Men på den tiden, var jag inte så väl förberedd och insatt i alla detaljerna för att kunna fråga vidare.

Ang. antal individer, enligt kap. 1, 18§:

"Om måttföreskrifterna anger utrymme per individ avses vuxna djur. I utrymmet får då dessutom finnas avkomma till dess de är avvanda och/eller självständiga. I de fall vikt anges avses medelvikten för vuxna djur. I de fall det föreligger en stor könsdifferens med avseende på medelvikten, räknas medel- vikten på det storvuxna könet. Om inget annat anges gäller utrymmet för fler än ett djur."

Didelphis virginiana sägs vara en solitär art, men det finns bevis att de kan hållas tillsammans i fångenskap (mer on detta i Del V - Beteende). Ett experiment har även visat att honor är mer dominanta än hanar.

Ypsilon1
2012-02-16 12:27
#5

hänvisar även till svaret som MoaL (medarbetare på exotiskadjur.ifokus.se) har fått från JBV ang. kuskus (samma grupp: Övriga trädlevande pungdjur, mellan 1-5 kg, även de nattaktiva):

"När det gäller utrymmet kan en kuskus hållas både inomhus och/eller utomhus med tillhörande nattkvarter. För inomhushållning krävs minst 2m2/individ dock minst 10 m2 totalyta. Takhöjden i inomhusutrymmet ska vara minst 3 m. För utomhushållning krävs 10 m2 och samt ett tillhörande stall/nattkvarter på minst 6 m2 med en takhöjd av minst 3m."

inlägget kan ses här

Mantissa
2012-02-16 12:30
#6

ah!Skrattande

Annons:
Ypsilon1
2012-02-16 12:36
#7

Jag har uppdaterat i artikeln också. Tack för att du påpekade det :) Har uppdaterat även med rekommandationer ang. belysning om djuren hålls under omvända dygnsrytmförhållanden.

I alla fall, det är bäst att man får en skriftlig bekräftelse innan man börjar bygga :)

Ypsilon1
2012-02-16 13:15
#8

en till filmsnutt som illustrerar svansens position när en kortsvansad opossum bygger bo

Mantissa
2012-02-16 13:29
#9

åh så söt:)

Pinnen72
2012-02-16 15:25
#10

Jag har sett fram emot del 3 i denna artikelserien och kan bara bocka å buga, suveränt!Skrattande

Ypsilon1
2012-02-19 07:48
#11

#10 Tack, det var väldigt snällt. Jag hoppas att det kommer till andvändning.

Del IV kommer att handla om Vad äter en opossum i det vilda och hur man anpassar kosten i fångenskap.

[Stripez]
2012-04-08 21:49
#12

Superbra serie! Jag följer den med spänning :)

Men jag har en liten fundering ang boendet för en Monodelphis Domestica; Ska den bo i ett terrarium, av t.ex klimatskäl, eller kan den bo och må lika bra i en voljär? Jag finner endast luddiga svar på denna fråga när jag söker runt på olika forum, och jag vill vara säker!

Och nu kom jag på en till fråga!
Kan man ta med en kortsvansad opossum ut på sommaren, eller är de känsliga för vårat klimat? Lättstressade? Gillar inte att flyttas? Är riktigt nyfiken på dessa läckra varelser :)

Mvh Emma

Ypsilon1
2012-04-18 09:02
#13

Hej Emma!

Tack för de fina orden. Eftersom de kommer ursprungligen från ekvatorisk och tropisk klimat, behöver de en temperatur på 21-29 grader, och luftfuktigheten ska också vara ganska hög (40-50%).

Vi hade Mumin i en kombination av voljär + terrarie. Terrariet som syns i många bilder, samt en hemabyggt bur men nät. Jag skulle föredra att ha en kortsvansad opossum i voljär faktiskt. Då kan man höra dem bättre och det blir också bättre ventilation.

De tål ganska bra att flyttas. Man har jämfört kortsvansade opossum med råttor och andra djur och de verkar vara minst neofobiska. De utforskar alltid med stor nyfikenhet en ny miljö. Jag brukade updatera inhägnaden varje vecka (flyttade små saker) och brukade göra om nästan allt varannan vecka.

Annons:
[Stripez]
2012-04-18 20:37
#14

#13 Tack så mycket för ditt svar!

Jag är nämligen sugen på att ha opossum en vacker dag Skrattande Verkar vara riktigt roliga små djur!

Ypsilon1
2012-04-20 11:27
#15

De är verkligen underbara djur :)

Jag tänkte igen på din fråga ang. sommar utevistelse, och tänkte lägga till att det vore lämpligt - tycker jag - att ha dem ute i en tid bara om temperaturen inte varierar väldigt mycket mella inomhus-utomhus / dag-natt. Temperaturskillnader kan vara stressande för kortsvansade opossumar.

[Stripez]
2012-04-21 14:08
#16

Okej, så om det är 20 grader både inne och ute så kan man alltså ta ut den? :) Och inte om det är typ 5-10 graders skillnad, om jag förstod rätt ^^

Men ang att dom ska ha ett rätt tropiskt klimat.. Hur ska man få till temperaturen och luftfuktigheten i en voljär? Kan man t.ex ha flera vattenkällor i voljären, samt hålla en temp på ca 22 grader i rummet där buren står? :)

Ypsilon1
2012-04-22 12:30
#17

ungefär som du skriver. en skillnad på 5 grader kan vara ok, om den inte upprepas många gånger.

ang. tropiskt klimat - det beror lite på hur man värmer upp själva huset / lägenheten. har man fjärvärme, blir det lite problem i början av hösten / våren när temperaturen inomhus kan sjunka till 17-19 grader. då använder vi ett vanligt element med termostat.

luftfuktigheten i vårt hus sjunker mest (till 32-35%) under de kallaste vinterdagarna. då använder vi, som du skriver, hinkar med vatten runt omkring inhägnaden (nu bara till sugar gliders). mumin hade även en litet bad med vatten i terrariet.

jag använder en väderstation för att kolla luftfuktighet och temperature, men har även ett par såna termotetrar

[Stripez]
2012-04-22 14:46
#18

#17 Tack för ditt informativa svar! Skrattande Det uppskattas verkligen!

Ypsilon1
2012-04-23 11:39
#19

tack själv för alla frågor Skrattande

[Stripez]
2012-04-24 20:52
#20

Det känns bara bra att få reda på fakta genom en säker källa Skrattande

Annons:
Upp till toppen
Annons: