Exotiska Djur - Artiklar RSS

Pacarana - Dinomys branickii

Sun, 07 Mar 2010 00:19:41 GMT

Denna art �r den andra eller tredje st�rsta gnagaren levande p� jorden just nu. Informationen �r lite otydlig beroende p� var man l�ser. En av de gnagare som �r st�rre �r kapybaran.f�ngenskap �r de m�rkbart l�tt hanterade och inte direkt aggressiva.F�r tillf�llet �r pacaranan satt som utrotningshotad. Detta beror p� den brist av forskning och vetenskap om hur m�nga djur det finns, hur de lever och artens s�llsynthet.

�r en art i under ordningen piggsvinsartande gnagare och �r den ende levande arten av familjen pacaranor. Namnet kommer fr�n tupiindianernas spr�k och betyder "falsk paka"
Namnet syftar p� likhet till djurgruppen pakor (Cuniculus)

Denna art �r den andra eller tredje st�rsta gnagaren levande p� jorden just nu. Informationen �r lite otydlig beroende p� var man l�ser. En av de gnagare som �r st�rre �r kapybaran.
Utseendet �r n�got likt marsvin eller mullvands format ansikte och ben till en sisels kropp och f�rg. Det vill s�ga, pacaranans �ron �r r�tt sm�, runda och lite kr�kta, �gonen relativt stora p� ett kraftigt r�tt brett huvud. Har en djur klyfta i underl�ppen. De gr� morrh�ren �r oftast l�ngre �n huvudet. Kroppen �r fyllig och r�tt stor med en vikt p� 10-15 kilo. En kroppsl�ngd p� 73-80 centimeter och svansen p� 18-20 centimeter. Magf�rgen n�got ljusare �n �vriga kroppen, som �r m�rkbrun och svart med 2 linjer av vita prickar som l�per fr�n nacken ner mot svansen. Har oftast vita prickar p� bak benen.
Arten �r en h�lg�ngare med 4 t�r p� varje fot och varje t� utrustad med stora vassa klor. Med h�lg�ngare menar man med att djuret g�r helt enkelt p� h�len och inte t�rna.

Pacaranan kan ses i hela v�stra Sydamerika, fr�n Colombia till Bolivia. H�ller sig g�rna runt Anderna i regnskogen runt 300 meter �ver havet.
Finns r�tt d�lig information om denna art. De tros ha sina bon i klipprevor eller uppe i tr�d, trotts att de �r en mark levande art. Har bra klor och kan �ven bygga bon under marken. De tros vara en natt aktiv art som lever ensamma eller i par. Finns �nnu r�tt d�lig forskning om hur denna art lever. �nnu ovist om pacaranan �r land eller tr�d levande. Har klor passat till b�de habitat.

I f�ngenskap �r de m�rkbart l�tt hanterade och inte direkt aggressiva. Pacaranan verkar ha ett r�tt avancerat kommunkationssystem som best�r av en kombination av fot stampande med framtassarna, tand gnissel, gn�lliga l�ten och v�sande ljud. Gn�lliga ljud har h�rts i sammanband med parning.
Middagen best�r fr�mst av frukter, blad och stj�lkar utav v�xter som de �ter med sina fram tassar, sittandes p� bakbenen.

D�ligt med forskning runt parning, f�dsel och uppv�xt p� denna art. Det man vet �r att dom g�r dr�ktiga mellan 222-283 dagar och f�der vanligen max 2 ungar men kan f� upp till 4 stycken. Vid f�dsel v�ger en unge cirka 900 gram och �r nyfiken samt aktiv redan n�gra dagar efter f�dseln.
Finns ingen forskning i hur l�nge de stannar p� avv�njning eller hur gamla de blir i det vilda. I f�ngenskap har de oftast blivit �ver 9 �r. �ldsta exemplaret blev hela 13 �r. Men i vilt tillst�nd finns det fler faktorer och faror som troligen g�r att livl�ngden f�rkortas en hel del.

F�r tillf�llet �r pacaranan satt som utrotningshotad. Detta beror p� den brist av forskning och vetenskap om hur m�nga djur det finns, hur de lever och artens s�llsynthet. Pacaranan �r v�ldigt skygg i det vilda och sv�r att unders�ka. En del s�ger att pacaranan kan ha ett st�rre best�nd �n anat just pga dess skygga natur och sv�righet att f�lja i det vilda.
Verkar inte p�verkas n�mnv�rt av att skogen minskas. Men de jagas fortfarande av inf�dingar f�r middag.

K�llor:
* Wikidepian
* thewebsiteofeverything

Bilder:
* google.se

Kapybara

Fri, 05 Mar 2010 20:40:16 GMT

Kapybara �r en stor gnagare som p�minner om en flodh�st men �r n�ra sl�kt med marsvinet. Och den kan bli stor. 50-60 kilo ungef�r. I sydamerika f�ds den upp p� farmer som k�ttdjur. Ett framtida lantdjur �ven hos oss?

Kapybara bor i st�rre delen av Syd amerika d�r den �r vanlig. Djuret har en stor robust kropp och kan bli 130 cm l�ng och 50 cm i mankh�jd. Honor och hanar ser ungef�r lika danna ut. Honorna �r oftast lite st�rre �n hanarna. P�lsen �r grov i sin struktur och ganska gles s� att man kan se huden igenom p� en del st�llen. F�rgen �r brunaktig men en del har m�rkare fl�ckar i ansiktet.

Huvudet �r ganska runt och nosen trubbig, �ronen sm�. Den lever stora delar av sitt liv i vatten d�r den kan sluta sina n�sborrar och de sm� �ronen sitter h�gt uppe p� huvudet tillsammans med �gonen.

Kapybaran lever som s� m�nga andra gnagare i grupper om 10 djur eller fler. De blir k�nsmogna tidigt och f�r sina ungar p� v�ren. Kapybaran blir�ca 4 �r i det vilda. I f�ngenskap blir de lite �ldre, 5-10 �r.

Kapybaran �r en v�xt�tare och livn�r sig p� b�de landv�xter men �ven mycket p� vattenv�xter. Den �r en utm�rkt simmare och kan dyka i upp till 5 minuter.

2009 startades den f�rsta kapybara farmen. Kapybaran f�ds upp f�r k�ttets skull som ska smaka v�ldigt bra. Den �r ett bra komplement till jordbrukets bokskapsuppf�dning.

I Sydamerika s� �ter folk kapybara under fastetiden varje �r, d� den enligt lokala regler r�knas som vattendjur och d�rf�r kan j�mst�llas med fisk. Fisk f�r de n�mligen �ta under fastan.

Capybara farm - Sverige

�

K�lla: Wikipedia.se

Bilder: Wikipedia.org 2010-02-06

och Wikipedia.se 2010-02-06

F�rfattare: Sissie
L�nad ifr�n: Djurpark ifokus

Fossa - Cryptoprocta ferox

Thu, 04 Mar 2010 21:28:50 GMT

Madagaskars svar p� puma, �r fossa. Fossan �r ett d�ggdjur med ovanligt utseende, �ger b�de katt och hund funktioner. Detta �r �ns st�rsta rovdjur som livn�r sig mestadels p� Lemuer. Finns endast p� Madagaskar och antalet minskar pga m�nskliga faktorer.

Fossa �r Madagaskars st�rsta rovdjur. Ett d�ggdjur som liknar en korsning av katt och hund. Den har ett l�ngsmalt huvud med en bred hund liknande underk�ke, med stora framm�ttriktade �gon som liknar huskattens, samt framst�ende �ron. De l�nga morrh�ren �r svarta och vita. I underk�ken har den 4 kindt�nder i st�llet f�r katternas 3.

Svansen har n�stan samma l�ngd som den smala, l�nga kroppen. Huvud och kropps l�ngden �r ber�knad p� ca 61-80 cm och svansen ligger sedan p� det samma, ca 61-80 cm. Fossans axelh�jd ligger p� ca 37 cm varav dess ben �r endast 15cm. Ligger p� en vikt av 7-12 kg.
R�tt beh�ndig storlek som troligen skulle ha blivit mycket popul�rt husdjur i Sverige. Men som tyv�rr �r helt olagligt att �ga.

F�rgen �r vanligtvis r�dbrun ovan, har en lite m�rkare rand p� ryggranden och lite mer gr�dd/creme f�rgad under p� magen. �ven vissa svart f�rgade har setts runt en � utanf�r Madagaskars kust.
Fossans klor fungerar precis som v�ran huskatt. G�r att f�lla ut och in. Vassa och v�l anv�ndbara till ett mer tr�dlevande liv. En stor skillnad mellan v�ran huskatt som g�r p� t�rna �r att fossan ist�llet g�r p� fotsulorna. En f�rflyttnings metod kallad h�lg�ngare.

Arten �r aktiv under dagen och natten. Ett kraftfullt rovdjur som anv�nder sig av b�de syn, lukt och h�rsel. P� grund av sin smidiga kropp, vassa klor och den l�nga svansen till balans, s� �r fossan en utm�rkt kl�ttrare, men annars �r den egentligen ett marklevande djur.
P� menyn st�r ofta Lemuer som jagas och f�ngas uppe i tr�den. Men de �r inte direkt petiga p� maten. F�dan best�r utav sm� d�ggdjur, f�glar, men �ven kr�ldjur, grodor och insekter.

Fassorna �r ett topp rovdjur som spelar en mycket viktig roll i ekosystemet, genom att kontrollera andra arters population.

Fossan lever vanligen ensam med variation p� bostadsomr�den. En hane brukar ha ett revir upp till 20kvm och honorna upp till ca 12kvm. Reviren m�rks med sekret ifr�n deras anala k�rtlar.
Under 2006 var arten r�dlistad som hotad och i dagsl�ger starkt hotad. Finns endast ca 2500 individer i dagsl�get. Detta beror p� att endast 8% av Madagaskars ursprungliga skogst�cke finns kvar. Skogsbr�nder och m�nniskor har f�rminskat deras naturliga habitat. Arten �r numer Cite listad och bevarande projekt har satts ig�ng.

Denna art har ett mycket ovanligt parnings system. En hona v�ljer ut ett parnings tr�d och s�tter sig h�gt upp , under samlas flertal hanar som i sin tur konkurrerar om parningsr�ttigheterna. Under loppet av en vecka kan honan para sig med flera olika hanar. N�r den ursprungliga honan sedan slutar para sig, byts hon helt enkelt ut mot en ny hona som tar den gamla honans plats i tr�det. D�r hon senare parar sig med nya eller samma hanar.
Just dessa parningstr�d anv�nds i flertal �r innan ett nytt tr�d utses.

Parningen sker mellan september och oktober. Honorna f�der sedan mellan 2-4 ungar efter ca 3 m�nader. Ungarna f�ds blinda p� en vikt av ca 100gram. Diar sedan sin mamma i ungef�r 4-5 m�nader innan avv�njning. Men stannar efter avv�njningen �nd� hos sin mamma upp till 15-20 m�nader f�r att l�ra sig hur man jagar och �verlever.

Livsl�ngden p� denna art i vilt tillst�nd �r �nnu ok�nt. Men i f�ngenskap kan dessa leva i mer �n 20 �r.

F�r mer bilder: L�NK

K�lla/Bilder:
* Wikidepian
* National Geographic

F�rfattare: Victoria W(Zickan)

Sajter p� ifokus

Thu, 04 Mar 2010 12:25:31 GMT

Det finns m�nga underbara sajter p� ifokus. H�r har du hela listan. Bara bl�ddra runt :-)

Adopterade iFokus
F�r oss som �r adopterade, du som funderar p� att adoptera, ni som har adopterat och alla som bara undrar hur det �r att adoptera eller vara adopterad.

Akvariefisk iFokus
St�llet f�r dig som tycker att akvarier ger en liten extra krydda p� tillvaron i livet. Har du akvarium, vill du skaffa, �r du bara nyfiken p� hur det fungerar, eller vilka fiskar som heter vad

Allergier iFokus
Har du n�gon slag av allergi eller k�nner n�gon som har. Vill du veta mer eller har du tips och r�d. H�r �r sajten som behandlar det stora problemet allergi.

Alternativbehandlingar iFokus
Fokuserar p� �sterl�ndsk visdom och kunskap, men�lyfter ocks�fram alternativa l�kemedel och kosmetika, som framst�llts av �rter.

Alternativfamiljen iFokus
F�r�er som �r�vuxna hetero- och homosexuella singlar och par som valt eller vill ut�ka familjen genom insemination, provr�rsbefruktning eller adoption eller genom att vara familjehem, st�dfamilj och jourfamilj. Sajten v�nder sig ocks� till singelf�r�ldrar.

Amugurumi iFokus
Sajten om Amigurumis, det vill s�ga virkade (eller stickade) mjuka djur och dockor. Tanken med den h�r sajten �r att skapa ett gemensamt forum f�r alla som �r intresserade av hantverket, vare sig man �r nyb�rjare eller veteran.

Andlig utveckling iFokus
H�r diskuteras allt som r�r den andliga utvecklingen och olika s�tt att se p� sj�len

Arabiska Fullblod iFokus
Denna sida �r till f�r dig som har arab eller helt enkelt gillar araber. Eller kanske bara �r nyfiken och vill veta mer om rasen?
Astrologi iFokus
Detta �r sidan f�r alla som intresserar sig f�r astrologi och horoskop.

Astronomi iFokus
H�r diskuterar vi rymden i d�tid, nutid och framtid. Du �r v�lkommen p� en resa�ut i universum genom cyberrymden

Bakverk iFokus
Tanken med den h�r sajten �r att�de som gillar att baka och pyssla med sugarcraft ska kunna samlas f�r att diskutera, dela med sig av recept samt f�/ge tips, r�d och inspiration. Om du bakar matbr�d, kakor, t�rtor, cupcakes eller lite av varje spelar ingen roll.

Barf iFokus

F�r oss som vill ge v�ra djur det d�r lilla extra! Barf st�r f�r Biologiskt Anpassad R� F�da, eller p� engelska Bones And Raw Food. Med andra ord inneb�r det att man kan g�ra eget foder till v�ra �lskade djur.

Barn iFokus
Sajten fr�mst f�r dig som har barn

Barnl�shet iFokus
Sajten �r inte bara f�r de som har en diagnos utan �ven f�r oss som l�ngtar efter barn men har sv�rt f�r att bli gravida (barnl�sa)�oavsett om det "bara" inte tar sig eller om det sker missfall

Belgisk j�ttekanin iFokus
Det��r h�r�lyckliga och stolta �gare, uppf�dare och/eller utst�llare av kaninrasen�belgisk j�tte�kan samlas och dela med sig av sina kunskaper och id�er. Sajten �r sj�lvklart �ven till f�r dig som �r intresserad av rasen eller kaniner i allm�nhet

Beroenden iFokus
Det finns m�nga m�nniskor som lider av n�gon form av beroende

Bichon iFokus
Inom bichonraserna/bichonsl�ktet finns det sammanlagt 6 raser:
Bichon Havanais, Bichon Fris�, Bichon Bolognese, Coton de Tul�ar, L�wchen och Malteser. Bichon iFokus �r till f�r�dig som gillar n�gon eller n�gra av dessa "bichonraser"

Bildredigering iFokus
M�tesplatsen f�r dig som �r intresserad av att l�ra dig mer om och dela med dig av kunskaper�om fotomanipulation, digital restaurering och retuschering av bilder

Blandrashundar iFokus
Denna sida �r till f�r dig som har blandrashund, renrasig hund utan stamtavla eller f�r dig som helt enkelt �r intresserad av blandraser. Givetvis �r �ven du som har renrasig hund med stamtavla ocks� v�lkommen som medlem

Bloggande iFokus
Den h�r sajten �r t�nkt f�r dig som vill starta en egen blogg eller redan har en. H�r �r det meningen att du ska kunna f� svar p� alla dina fr�gor som du har runt det som r�r bloggv�rden

Bodyart iFokus
Ett forum f�r dig som �lskar eller bnara gillar olika sorters bodymodifications

Bokstavsfolk iFokus
H�r diskuteras bokstavshandikapp, ADHD, Asperger, Tourettes och andra neurologiska handikapp

Brott iFokus

H�r kommer vi att diskutera juridik, lagar, brottsfall samt etik och moral. Vi ska vara ett st�d f�r brottsoffer, anh�riga till brottsoffer och kriminella samt kriminella som �nskar komma fr�n den kriminella banan

Brukshundraser iFokus
Hit �r alla v�lkomna b�de de med bruksras, annan renrasig och de med ej stambokf�rda hundar (�ven kallat blandras)

Burmilla iFokus
H�r�kommer�det att samlas s� mycket information som m�jligt om burmilla.�Tanken �r�att du som medlem ska dela med dig av dina erfarenheter av katter och av burmillorna i synnerhet

Cancer iFokus
Cancer �r en sv�r sjukdom.�H�r �r sidan�f�r alla som beh�ver r�d, st�d, eller tr�st, vare sig det g�ller en sj�lv eller n�gon annan, vare sig det g�ller aktuella problem, oro f�r framtiden, eller n�got i det f�rflutna.

Choklad iFokus
H�r��r sajten f�r dig som �lskar choklad. Kanske �r du intresserad av att ta del av recept, fakta eller du vill kanske bara prata lite med andra som ocks� gillar choklad

Connemaraponny iFokus
H�r diskuteras connemaraponnyn. Allt som har med rasen att g�ra, och lite till. Bolla tankar och funderingar kring hingstval, utst�llningsresultat och t�vlingar kanske? Hur f�rbereder man b�st sin connemara f�r till exempel tre�rstest?

Cornish Rex iFokus
Sajten d�r lyckliga, stolta �gare, uppf�dare och utst�llare av Cornish Rex kan samlas och dela med sig av sina kunskaper och id�er. Sajten �r sj�lvklart �ven till f�r dig som �r intresserad, men inte har n�gon Cornish

Datorn iFokus
Sajten f�r dig som gillar din dator eller f�r dig som med j�mna mellanrum avskyr din dator f�r att den inte fungerar som du vill att den ska. H�r �r samlingsplats f�r bl.a. problem, l�sningar och tips

Days of Our Lives iFokus

"Like the sand through the hourglas, so are the days of our lives". S� inleds varje avsnitt av serien Days of Our Lives (V�ra B�sta �r) som vi snackar om h�r

Devon Rex iFokus
H�r kan alla som �r �gda av en Devon, �r uppf�dare, utst�llare, intresserade och nyfikna dela med sig av erfarenheter, kunskap och tips och r�d. Alla �r givetvis v�lkomna man beh�ver inte vara devon�gare det r�cker gott att vara nyiken p� rasen

Diabetes iFokus
En community d�r vi som har diagnosen diabetes av vilken typ som helst ska kunna diskutera med varandra, utbyta erfarenheter, tips, gl�dje�mnen och annat. H�r ska man ocks� kunna diskutera kring anh�rigas fr�gor och undringar

Djurannonser iFokus
En sajt d�r alla s�ljes och k�pes djur samlas p� ett och samma st�lle. Sajten �r enbart f�r privatpersoner och ideella f�reningar, f�retag f�r betala f�r sin reklamplats.

Djurfoto iFokus
M�tesplats f�r�dig med intresse f�r foto med huvudinriktning p� djur! H�r har du m�jlighet att dela erfarenheter, utbyta id�er eller ocks� hj�lpa�varandra att utvecklas inom �mnet

Djurhem iFokus
Sidan d�r vi som har och jobbar i djurhem, djurskydd eller med heml�sa & utsatta djur p� n�got s�tt d�r vi kan samlas f�r att samarbeta, hj�lpa varann och framf�rallt hj�lpa djur som beh�ver hj�lp. Och det g�ller alla djur!

Djurparker iFokus
H�r�diskuterar vi allt som r�r djurparker under gemytliga och trevliga former

Djurtransport iFokus
Tanken bakom sajten �r att skapa en plats, d�r alla annonser om transporter av djur�kan samlas.�Med din hj�lp kan vi f� sajten till en levande plats, s� dra dig inte att skriva h�r

Dressyr iFokus
Denna sajt har skapats f�r alla oss med ett intresse f�r dressyr! Kanske du har ett nyv�ckt intresse eller har ridit/k�rt i m�nga �r?

Druid & Shaman iFokus
Druidismen g�r anspr�k p� att h�rstamma fr�n den keltiska mytologin men inte alla druider vill kalla druidismen f�r en religion

Dv�rgkaniner iFokus
H�r samlas vi som �lskar dessa raser eller bara har intresse av dem

Engelholmiana iFokus
"Engelholmiana i Fokus" �r en sajt med staden �ngelholm i centrum, men med utrymme f�r en hel del av det som angr�nsar

Engelskt Fullblod iFokus
H�r diskuterar vi allt som r�r det engelska fullblodet, b�de som ras och individ. Vi drar bland annat upp �mnen som avel, anv�ndningsomr�den, v�rd och sk�tsel, utbildning och mycket d�rtill - allt som h�r till rasen helt enkelt

Epilepsi iFokus
H�r pratas om epilepsi, sjukdomen och hur vardagen och arbetslivet fungerar. Hur man blir behandlad i samh�llet, av myndigheter, samt mycket annat. Djur och deras epilepsi tas ocks� upp, m�nga av deras symtom p�minner om m�nniskans

Epoker iFokus
H�r kommer du finna mycket inom historia, det�som gjorde livet vardagligt. H�r finns mode- och designhistoria, arkitektur m.m. Ta dig en titt och utforska sajten

Existens iFokus
Detta forum �r till f�r dig som �r s�kande, som funderar p� detta med livet.

Exotiska Djur iFokus
N�r man tittar runt p� internet s� kan man inte hitta en enda fungerande bra samlings st�lle �t andra lite udda djur. Jag hoppas att fler och fler som �ger eller �r nyfikna p� de lite mer udda exotiska djuren kommer att hitta hit i framtiden.

Fantasy iFokus
Den h�r sajten �r t�nkt f�r alla er som �lskar fantasy eller �r nyfikna och vill veta mer om denna breda genre. H�r �r platsen f�r dig som vill snacka fantasy inom alla genrer

Feng shui iFokus
Egen h�rd �r guld v�rd. Det gamla ordspr�ket som lyfter fram syftet med den h�r sajten. Ditt hem �r egentligen den enda plats d�r du vistas dagligen, som du har r�tt att utforma helt efter egen smak.

Fibromyalgi iFokus
Riktar uppm�rksamheten mot en sv�r sjukdom, som numera fler och fler lever med i dagens samh�lle

Film iFokus
Film �r n�got som alla kan relatera till och h�r kan�du diskutera allt fr�n gamla klassiker, kommande filmer, sk�despelare och regiss�rer

Filosofi iFokus
Tanken med denna sajt �r att vi ska kunna diskutera allt fr�n om glaset �r till h�lften tomt eller till h�lften fullt till diskussioner om de antika grekernas filosofier och precis allt annat som har med just filosofi att g�ra

Florist iFokus
P� Florist.ifokus finns floristelever, f�rdigutbildade florister och andra som tycker att blommor �r sp�nnande v�xter. Vi vill visa upp det vi kan och f� inspiraton av andra

Flugfiske iFokus
P� den h�r sajten samlas alla som p� ett eller annat s�tt �r intresserade av Flugfiske.�H�r kan man tipsa, diskutera och fr�ga om allt som r�r flugfisket

Fotboll iFokus
Sidan f�r dig som gillar fotboll i alla dess former

Foto iFokus
Vad g�r en bild bra och hur anv�nder man sin utrustning till att g�ra en bra bild? Det kr�vs inte att man har v�rsta kameran f�r att ta bra bilder utan det h�nger p� fotografen om en bild ska bli bra

Frivilligarbetare iFokus
Samlingsplatsen f�r dig som �r God man, st�dperson, f�rvaltare och f�rtroendeman m.fl.

Galopp iFokus

Den h�r sajten �r till f�r dig som �r aktiv i sporten eller bara gillar galopp. H�r kan du l�sa intressanta artiklar och knyta nya kontakter med galoppsverige. H�r diskuterar vi fullbloden, foder, tr�ning, t�vling och allt annat som har med sporten att g�ra

Gerbiler iFokus
Sajten f�r alla som �lskar gerbiler eller inte vet ett dugg om dem men vill veta mer. Du �r lika v�lkommen om du ��r uppf�dare med flera gerbil�r p� nacken eller om du �r nyb�rjare

Glamour iFokus

Glamour beh�vs i�livet oavsett om det �r i stora eller sm� m�tt m�r nog de flesta�bra av det. Sajten handlar om allt som k�nns som om det passar in h�r, dvs det�du tycker �r glamour�st, lyxigt och trevligt

Glaskonst iFokus
Den h�r sajten handlar om glaskonst - vilket �r ett mycket vitt begrepp

Goda Nyheter iFokus
P� Goda Nyheter, skriver vi om det som g�r v�ra liv glada

Gotlandsruss iFokus
Vill du l�sa intressanta artiklar och knyta nya kontakter med andra erfarna uppf�dare eller nyblivna �gare? D� kommer du att trivas p� denna sida

Gravid iFokus
F�r dig som g�r i v�ntans tider

Haflinger iFokus
H�rkan du st�lla fr�gor om Haflinger, tipsa och besvara, utan krav p� n�gon f�reningstillh�righet. Tillsammans utbyter vi erfarenheter, och hj�lps �t att l�sa problem. Oavsett om du �r �gare, eller bara r�kar gilla denna h�stras, s� �r du v�lkommen att delta i diskussionerna

Hamster iFokus
Forumet med v�nskap, gl�dje och intresse f�r hamster. H�r utbytes kunskap med varandra

HBT iFokus
HBT �r en f�rkortning f�r homosexuell, bisexuell och transsexuell.
Bli nu inte skraj och backa f�r det. Vi �r bara vanliga m�nniskor som bl�der om vi skadar oss och gr�ter n�r vi �r ledsna. Som du allts�.

Healing iFokus
Diskussioner om det andliga och mediala, TuiNa, massage, arkupressur, hypnos, regression, kinesiologi, chakrabalansering, energifl�desmassage, astrologi mm

Hemmet iFokus
G�r du t ex i renoveringstankar eller ska m�blera om s� f�r du tips och r�d h�r

Hemsidor iFokus
H�r diskuterar vi allt som r�r hemsidor och deras uppbyggnad. Du �r v�lkommen s�v�l som nyb�rjare som proffs, bara du har ett intresse f�r hemsidor

Hittekatter iFokus
Sajten som s�tter fokus p� de heml�sa och utsatta katterna, vilket �r en s� vanlig f�reteelse i Sverige att det blivit landets st�rsta djurskyddsproblem

Hockey iFokus
Sajten�tar upp det mesta som handlar om hockey, is-, inline-, bords- och landhockey, dam-, herr- och ungdomshockey samt bandy.�Du som inte kan n�got kan f�rhoppningsvis l�ra dig en del h�r

Humor iFokus
V�lkommen in p� en helt galen sida fullsp�ckad med humor.
Tanken med denna sajt �r att sprida gl�dje och skratt runt omkring oss. F�r alla beh�ver vi gl�dje och skratt i v�ra liv.

Hundar iFokus
P� denna sida ventileras allt om hundar

H�r iFokus
H�ret �r f�r�b�de m�n och kvinnor en stor del av utseendet, ofta t.o.m. en del av v�r personlighet. Genom att klippa, �ndra f�rg p� h�ret och experimentera med olika frisyrer�kan vi skapa en helt ny stil och ett annorlunda�utseende

H�lsa iFokus
H�lsan �r det viktigaste vi har. Att ta hand om sig �r livsn�dv�ndigt f�r att kunna klara livet

H�stfoto iFokus
Ett diskussionsforum f�r dig som �r intresserad av, eller nyfiken p�, h�stfotografering

H�sthoppning iFokus
Hoppning �r Sverige st�rsta ridgren med 60 procent av de som t�vlar. M�nga h�star �r av naturen goda hoppare, och b�de h�st och m�nniska brukar tycka �r det �r riktigt roligt

H�xor iFokus
Det h�r �r en sida f�r dig som hyser ett brinnande intresse f�r h�xkonst, gudinnor, �rtmagi, sp�domar, magi och annan mystik

H�rselskadade iFokus

Detta �r�sajten f�r dig med h�rselskada. H�r�diskuterar och debatterar vi allt mellan himmel och jord, men�med utg�ngspunkt fr�n h�rselskadades situation.

Igelkott iFokus
Igelkott Ifokus �r sajten�f�r dig som �lskar igelkottar. Inte bara v�ran�Svenska Igelkott�utan �ven v�ra tamigelkottar som springer runt�i v�ra hus och h�rjar och g�r en m�rk vinterdag ljus

Iller iFokus
Sajten f�r dig som �lskar illrar. Eller bara �r fundersam �ver vad det �r f�r djur. Kanske har�du h�rt alla f�rdomar om hur de luktar illa och framf�r allt hur de bits

Illuminati iFokus

Sajten behandlar �mnen som kan kallas konspirationsteorier, en del kallar det fakta. Den handlar om maktelit som�bakom kulisserna�styr vad som sker i v�rlden

Indianer iFokus
H�r kommer ni att finna information om de olika stammarna fr�n Nord-, Central- och Sydamerika. Allt fr�n hur de levde till deras kl�der och ritualer. Andra folkslag kan komma att tas upp p� sajten s� h�ll utkik!

iPhone iFokus
Det h�r �r sajten f�r dig som har en iPhone och vill ha tips p� hur du b�st kan ta vara p� m�jligheterna med din telefon. Du som inte �nnu har en iPhone �r givetvis ocks� v�lkommen

Irish Cob iFokus
H�r �r�en informations- och m�tesplats f�r alla er som har intresse i denna h�stras, oavsett om ni �r �gare, uppf�dare eller bara intresserade av att l�sa, se bilder och diskutera Irish Cob

Islandsh�st iFokus
F�r dig som har ett intresse f�r Gudarnas h�st. H�r�tar vi upp allt ifr�n hingstar och avel till t�vlingar och g�ngartsproblem

Jack Russell terrier

Det h�r �r sajten d�r stolta och lyckliga �gare, uppf�dare/utst�llare av hundrasen Jack Russell Terrier kan samlas och dela med sig av sina kunskaper och id�er. Den �r �ven till f�r�dig som inte �r �gare av rasen, men �r intresserad

Japan iFokus
Ett forum som har mycket information om Japan samlat p� ett och samma st�lle d�r ett enda klick ger er det mesta ni beh�ver veta

Jesus iFokus
Det finns m�nga kristna sajter p� internet och m�nga kristna kyrkor �ver hela v�rlden. Alla dessa pratar sj�lvklart om Jesus, men h�r pratas om Jesus som person

Jobb iFokus
Just nu g�r fler �n n�nsin arbetsl�sa och ungdomar kan s�ka jobb �r efter �r utan resultat, p� grund av att de inte har n�gon arbetslivserfarenhet men aldrig heller f�r chansen att skaffa sig n�gon! Men det �r inte bara ungdomar som g�r arbetsl�sa, �ven m�nga �ldre

Julen iFokus
Detta �r sajten f�r dig som g�rna h�ller p� med pyssel i f�rbindelse med julen. Kanske du �lskar att g�ra hemgjorda julklappar eller b�rjar riktig tidigt med planeringen

J�rnbruk iFokus
P� denna sajt �r tanken att vi f�rs�ker hitta de j�rnbruk och de personer som framg�ngsrikt - under flera sekler sett till att Sverige g�tt ifr�n att vara ett U-land till att vara ett I-land

J�ttekanin iFokus
H�r diskuterar vi allt�mellan himmel och�jord�vad som g�ller�J�ttekaniner. H�r kan du��ven hitta�en�hel del artiklar�om j�ttekaninen och dess sk�tsel och behov

Kanin iFokus
Sidan �r till f�r att�du ska kunna�l�sa och diskutera om allt du funderar �ver eller �r nyfiken p� som handlar om kaniner. Du �r lika v�lkommen�om du �r uppf�dare sedan m�nga �r tillbaka eller om du aldrig �gt en kanin i hela ditt liv

Kaninhoppning iFokus
Sajten f�r dig som redan h�ller p�, t�vlar aktivt, vill b�rja eller kanske bara �r intresserad av och vill veta mer om kaninhoppning

Kaspisk h�st iFokus

H�r diskuterar vi allt som r�r den Kaspiska h�sten. Vi diskuterar �mnen som avel, anv�ndningsomr�den, v�rd, sk�tsel, utbildning och mycket mer

Katter iFokus
H�r �r det t�nkt att alla kattintresserade skall kunna l�sa om och diskutera kring olika kattrelaterade �mnen med s�v�l nya som gamla eller som blivande katt�gare

Kattpolisen iFokus

Det finns 100 000 heml�sa katter i Sverige och m�nga f�rtvivlade katt�gare som s�ker sin katt. M�nga katter har aldrig blivit id-m�rkta och d� �r chansen att f� tillbaka sin katt v�ldigt liten. Men en bortsprungen katt �r inte borta - den finns, fast var?

Kennel iFokus
Tanken med detta forum �r att vi som har kennel ska kunna diskutera alla m�jliga saker som har med hunduppf�dning att g�ra med andra som ocks� vigt sitt liv �t detta.

Keramik iFokus
H�r�p� sajten ligger�fokus p� konsthantverksbiten som den ser ut f�r en hobby- eller studiokeramiker. Har du vidare intresse s� �r du lika v�lkommen i alla fall

Kolhydrater iFokus
Sajten f�r dig som �ter kolhydratreducerad kost eller funderar p� det

Konsumentmakt iFokus
Vart man kan v�nda sig och vilka r�ttigheter har man som konsument. Det var�s� den h�r sajten�f�ddes, en plats d�r man kan dela erfarenheter med andra och f� r�d, tips och st�d

Kost iFokus
Sidan d�r man hj�lper och st�ttar varandra till att �ta lite nyttigare och godare. En sida f�r allsidig och f�rgglad mat

Kvinna iFokus
Denna sajt v�nder sig till alla kvinnor i alla �ldrar.

Lantdjur iFokus
Sajten f�r dig som gillar lantdjur, bondg�rdar och landet. H�r pratar vi om allt som r�r v�ra lantdjur och g�rdar. B�de svenska klassiska lantdjur likv�l som "nya" lantdjur

Ledarhund iFokus
Hit �r alla�hundv�nner v�lkomna som har eller inte har ledarhund.
Syftet�med sajten �r att�sprida kunskap om hur det �r att ha ledarhund

Litteratur iFokus
Poesi, romaner, nutida & d�tida, historiska, svenska eller utl�ndska, alla �r v�lkomna. H�r kan du diskutera f�rfattare och b�cker mm

Livskvalitet iFokus
Detta �r en m�tesplats f�r dem som i gemenskap med andra vill ventilera allt det som g�r livet v�rt att leva

Mag- & Tarmsjukdomar
Sajten �r en m�tesplats f�r alla som �r intresserade av mag- och tarmsjukdomar men v�nder sig speciellt till dig som �r sjuk eller anh�rig. H�r kan du skriva om dina k�nslor, tankar och f�rhoppningar. Du kan st�lla fr�gor och kanske ge tips och r�d till andra i liknande situation

Maine Coon iFokus
Sajten f�r alla som f�der upp, �ger eller bara �lskar och �r intresserad av MCO katten

Marsvin iFokus
H�r alla v�lkomna att diskutera och avguda v�ra �lskade husdjur marsvin. Oavsett om man avlar, st�ller ut, har sina marsvin som s�llskapsdjur eller bara �lskar grannens h�rliga sm�djur s� har man hittat till r�tt sajt

Matbr�d iFokus
Det �r f� som kan motst� doften av nybakat br�d. H�r hos oss p� Matbr�d hittar du s�v�l snabba, enkla som mer avancerade br�drecept. Du kommer �ven kunna finna recept p� br�dbaserade matr�tter som sm�rg�st�rta och pizza

Matlust iFokus
Matlust �r den sj�lvklara sajten f�r alla som �r intresserade av mat. H�r pratar vi om vad som helst, som r�r mat - men hela tiden med matlust i fokus, och gl�djen i b�de matlagning och �tande

Medeltiden iFokus
Det h�r �r en sajt d�r�du som �r intresserad av medeltiden ska trivas, v�ga st�lla fr�gor och komma med synpunkter. M�ls�ttningen �r att skapa ett community med information och fr�gest�llningar om medeltiden

Miljon�r iFokus
H�r p� sajten kan du hitta m�nga tips hur man kan spara pengar och leva billigare. Att ha hamnat i en situation d�r man k�nner sig fattig �r inget man beh�ver sk�mmas f�r.

Milj� iFokus
Milj�medvetenheten i v�rt samh�lle �kar dag f�r dag, men �nnu �r det mycket som kan f�rb�ttras. D�rf�r har den h�r sidan skapats,�h�r diskuteras problemen, l�sningarna, nya r�n och allt annat som har med milj� att g�ra

Misshandel iFokus
Tanken �r att du som sitter i v�ldet ska kunna hitta halmstr�et till hj�lp h�r, du som kommit loss kan s�ka st�d h�r och att du som kommit �nnu l�ngre kan hj�lpa andra

Mobbing iFokus
Mobbing �r ett stort problem p� v�ra skolor och arbetsplatsaer�runt om i Sverige. H�r kan bl.a. f�r�ldrar och barn m�tas och f� st�d och r�d eller bara �sa ur sig sin frustration

Modellbygge iFokus
Den h�r sidan ska inspirera gammal som ung, tjej eller kille att b�rja med en hobby som ger s� mycket! H�r�finns det artiklar om hur man kommer ig�ng, val av modeller, m m.

Motor iFokus
Motor ifokus �r en sajt f�r alla oss motortokar runt om i landet. H�r huserar vi som �r stolta �ver v�ra fordon, oavsett om vi k�r en BMW av senaste �rsmodell, eller om vi �ker runt p� en gammal moped. H�r tr�ngs bilfolk med moped�lskare och skotertokar under samma tak

Motorcykel iFokus
Sajten f�r er med intresse f�r motorcyklar, �ven om ni inte �ger n�gon egen s� �r ni mycket v�lkomna. Vi �r h�r f�r att hj�lpa varandra, diskutera och f�r att visa nyttiga fakta om olika motorcyklar och allt annat som r�r det �mnet

Mus iFokus
Som mus�gare kan du h�r fokusera p� ditt musintresse, odla det och sprida det genom att diskutera med folk som delar ditt intresse, inh�mta kunskap, inspireras, ha kul och f� nya v�nner

Musik iFokus
sajten f�r alla som �r intresserade�av musik. Oavsett om du �r en inbiten h�rdrockare eller f�redrar lugna ballader, skall du k�nna dig v�lkommen att delta i diskussionerna

M�nv�sen iFokus
P� m�nv�sen hittar ni vampyrerna, varulvarna, �lvorna, N�cken, Skogsr�et och m�nga andra v�sen/f�reteelser inom folktro, mytologi och ockultism

Nattsudd iFokus
En samlingsplats f�r alla nattugglor som tycker det �r trevligt att spendera natten med att sitta uppe och prata med andra icke-sovande varelser som vampyrer och sp�ken...eller m�nniskor

Natural Horsemanship iFokus
Har du ett brinnande intresse f�r att l�ra dig om hur h�star fungerar mentalt? Vill du bara ha din h�st som kamrat och l�ra mer om hur du kan rida ut s�kert? Vill du h�lla h�st p� ett� s� naturligt s�tt som m�jligt? D� �r detta r�tt plats

New Forestponny iFokus
Platsen��r till f�r dig som vill tr�ffa nya m�nniskor inom rasen, kanske en uppf�dare, hingsth�llare och andra aktiva som engagerar sig i rasen

Norsk Skogkatt iFokus
H�r samlas stolta �gare, uppf�dare och utst�llare av Norsk Skogkatt och delar med sig av sina erfarenheter. Sajten �r givetvis �ven �ppen f�r dig som �nnu inte �ger en Norsk Skogkatt men som �nd� �r intresserad av rasen

Papegojor iFokus
H�r kan du hitta det mesta r�rande de mest f�rggranna f�gelarter som levt och lever p� v�ran planet.
Sajten �r till f�r att hj�lpa med faktarika artiklar, bilder och uppf�darlistor

Perser iFokus
H�r har�du chansen att diskutera Perser; problem, gl�dje�mnen, avel uppf�dning, utst�llning, ja you name it, h�r platsar allt. Inga fr�gor �r f�r dumma att st�lla, fr�gar man inte f�r man inget veta

Personlig utveckling iFokus
Sajten f�r dig som vill l�tta p� hj�rtat om tankar, k�nslor, reaktioner, attityder och v�ra handlingar. �mnen som behandlas �r bl.a. popul�r psykologi, filosofi, v�rt sanna jag och sj�lvf�rverkligande

Pilsnerfilm iFokus
Den h�r sajten �r till f�r�dig som gillar gamla filmer; 1930 - 40 och 50 tal och d� fr�mst pilsnerfilm. H�r diskuteras allt som r�r filmerna, sk�despelarna och milj�erna

Politik iFokus
Ett neutralt och partipolitiskt obundet community d�r alla kan tycka till om allt ifr�n skolmaten till vem som b�r bli president i USA

Ponnytrav iFokus
H�r finner Du en komplett m�tesplats f�r alla som gillar ponnytrav

Proveniens iFokus
Proveniens betyder h�rkomst eller ursprung, och tanken bakom�den h�r sajten��r att samla m�nniskor med lite olika intresseomr�den men med ett gemensamt - intresset f�r det bakomliggande, historien - "h�rkomsten"

Psykologi iFokus
Psykologi iFokus �r som ett stort knytkalas, d�r alla medlemmar �r v�ldigt viktiga. Man f�r ha med sig vad som helst hit, men det �r heller inget krav att man har n�got speciellt med sig.

Pyssel iFokus
H�r diskuteras allt mellan himmel och jord som r�r pyssel.�H�r inspirerar�man�varandra och hj�lps �t att utvecklas

Ragdoll iFokus
Detta forum �r meningen att fungera som en samlingsplats f�r alla som �r intresserade av Ragdoll.

Reklam iFokus
Fr�n det att vi vaknar p� morgonen till dess att vi l�gger huvudet p� kudden p� kv�llen omges vi av reklam. I tidningar, p� TV, p� v�g till och fr�n jobbet, och inte minst h�r p� Internet. H�r �r, med n�gra f� undantag, allt som har med reklam att g�ra till�tet

Relationer iFokus
H�r diskuteras relationer mellan man och kvinna, mellan v�nner, arbetskamrater och mellan f�r�ldrar och barn

Reptiler iFokus
Som reptil�gare kan du h�r fokusera p� ditt reptilintresse, odla det och sprida det genom att diskutera med folk som delar ditt intresse, inh�mta kunskap, inspireras, ha kul och f� nya v�nner

Resor iFokus
Resor kan vara l�nga, korta, lugna, �ventyrliga, romantiska, dramatiska, h�rliga, hemska...men oavsett hur de �r s� genererar de of�rgl�mliga minnen. Detta och mycket annat�st�r i fokus�p� den h�r sajten

Retriever iFokus
H�r s�tter vi fokus p� Retrieverraserna. Vi delar kunskap, gl�dje och sorg med varandra, samt tr�nings-, t�vlings-�och utst�llningstips och resultat.

Reumatism iFokus
H�r ska�folk med reumatiska problem kunna tr�ffas p�, och utbyta erfarenheter och tips.�Du �r v�lkommen som medlem, �ven om du inte �r reumatiker sj�lv. Du kanske har en familjemedlem eller en v�n som har det, och vill veta mer om vad det �r?

Ridsport iFokus
H�r pratas om ridsporten och det som ligger alla h�r varmt om hj�rtat�- h�sten! Givetvis s� blir det en hel del annat sm�tt och gott om andra trevliga saker

Ridtravare iFokus
Ridtravare iFokus �r forumet f�r oss med intresse f�r ridtravare och deras speciella drag.

R�ttor iFokus
Det h�r �r sidan f�r alla som �ger, eller helt enkelt vill veta mer om r�ttor. H�r kan du diskutera allt som har med detta underbara husdjur att g�ra

R�relsehinder iFokus
H�r tas olika fr�gor upp som ber�r dem med olika typer av r�relsehinder

Science Fiction iFokus
Science Fiction �r s� mycket mer �n Star Wars och Star Trek. Det �r ett stort omr�de. Fr�mst t�nker man p� Sci-Fi filmer men �ven id�er om hur framtiden kommer att se ut faller inom ramen f�r Science Fiction. �ven en hel del historia passar in h�r hos oss ocks�

Scrapbooking iFokus
H�r pratar vi sj�lvklart scrapbooking och kortmakeri men �ven altering, decos, ATC:er och Inchies kommer avhandlas. Bland �mnena finns allt fr�n tips till nyb�rjare till distressing och allsk�ns stansmaskiner

Sheltie iFokus
Den h�r sajten �r till f�r alla sheltie �lskare och du som har en shetland sheepdog hund. H�r kan du dela dina kunskaper och samtidigt skaffa dig nya kunskaper om rasen shetland sheepdog

Shetlandsponny iFokus
Denna sida �r till f�r alla de som vill veta mer och prata om Shetlandsponnyer

Siames iFokus
Den sj�lvklara tr�ffpunkten f�r oss som �lskar katter av orientaliskt ursprung

Singelf�r�ldrar iFokus
Detta �r forumet f�r dig som �r singelf�r�lder och har ett eller flera barn.

Skolv�gran iFokus
Sajten f�r dig som har barn som av en eller annan anledningen inte vill g� till skolan

Skrivlust iFokus
Detta community �r till f�r journalister, frilansare, redakt�rer, skribenter, poeter, manusf�rfattare�och alla andra som �r intresserade av att prata om skrivande, texter och allt omkringr�rande

Smyckestillverkning iFokus
Platsen d�r de enda dumma fr�gorna �r de som inte st�lls. H�r kan man l�sa om p�rlbroderi, peyote ja alla s�tt att sy med p�rlor. Vi tar upp de olika p�rlsorterna, de olika teknikerna och allt som har med smycken att g�ra.

Sommar iFokus
Det h�r �r sajten f�r alla som �lskar den underbara �rstid!

Sorg iFokus
H�r��r det meningen att vi som har mist n�gon�anh�rig som �r partner, barn, sl�kting, v�n eller n�got husdjur�ska kunna f� st�d och r�d ifr�n andra som sitter i samma b�t som en sj�lv.

Speedway iFokus
Vr�let fr�n motorerna, metanoldoften, myllret av publik, st�mningen och gruset som sprutar i kurvorna. Det �r speedway det. Den h�r sajten �r f�r alla som gillar det som h�r speedway till

Spetsar & urhundar iFokus

Det h�r �r sajten f�r alla oss som �lskar dessa underbara hundar!H�r kan vi diskutera allt fr�n genetik och avel till beteende och olika aktiviteter. Eller dela med oss av erfarenheter, tankar och vackra bilder

Sphynx iFokus
En m�tesplats f�r m�nniskor med samma intresse - nakenkatterna. D�r man kan st�tta och r�dfr�ga varandra. H�r kan ocks� du som vill l�ra dig mera om de olika raserna, Sphynx, Don Sphynx och Peterbald, f� hj�lp och information

Sp�kbilder iFokus

Har du n�gon g�ng f�tt med en orb p� bild eller h�rt talas om dom och funderat �ver vad det �r? Kanske fick du med ett of�rklarligt ansikte p� bild en g�ng och vill f� en f�rklaring? Fascineras du av det of�rklarliga? D� �r detta sidan f�r dig

Starta eget iFokus
En�svensk m�tesplats f�r dig som har startat eller t�nker starta eget f�retag. H�r hittar du som bes�kare information, r�d, tips, id�er och inspiration kring att starta och driva eget f�retag

Stroke iFokus
Sajten f�r oss drabbade, och alla som lever i v�r n�rhet. Stroke �r en vanlig sjukdom i landet, omkring 30 000 svenskar f�r stroke varje �r. Var sjuttonde minut drabbas en person!

Studier iFokus

Svensk natur iFokus
Den h�r sajten handlar om den svenska naturen, v�xter och djur - allt som har med Sveriges natur att g�ra

Sv�ra tider iFokus
Vi riktar oss till personer som har det jobbigt och m�r d�ligt. Man m�r inte b�ttre att b�ra p� en tung ryggs�ck s� h�r kan man skriva av sig allt fr�n k�nslor till allt m�jlig

Synskadade iFokus
H�r debatteras hur det �r att leva med synskador. Problem som den synskadade st�ter p� i vardagslivet. H�r �r platsen f�r dig som inte har synproblem, men vill veta mer eller har anh�rig eller kamrat med synproblem

Tarot iFokus
Om vanliga kort kan ber�tta om h�ndelser s� kan tarotkorten g� p� djupet och bortom sj�lva h�ndelsen genom att ge insikt om varf�r h�ndelsen sker

Teckning iFokus
Tycker du om att rita och m�la? �r du nyb�rjare p� att teckna? Eller kanske proffs? D� har du kommit till r�tt st�lle!�Det h�r �r�sajten som riktar in sig p� just teckning/m�lning och olika tekniker

Teddykaniner iFokus
I en tid d� dem teddyp�lsade kaninerna blir allt vanligare beh�vs ett forum. Ett forum d�r alla kan byta erfarenhet. D�r ingen fr�ga �r f�r dum. D�r den mest erfarne uppf�daren �r lika v�lkommen som dig som kanske inte ens har 1 kanin. Allt som kr�vs �r ett intresse f�r teddykaniner

Textilhantverk iFokus
Den h�r sajten ger b�de fr�gor och svar om textilhantverk. Att prata med likasinnade och inspireras. Dela med sig av id�er

The Sims iFokus
P� denna sajt s� diskuterar vi de popul�ra spelen, The Sims!

Ton�ringar iFokus
Detta �r ett forum som v�nder sig till f�r�ldrar med ton�ringar. Ton�ringar �r ocks� v�lkomna

Trackmania iFokus
H�r kan du tr�ffa andra som spelar Trackmania och f� tips om hur du ska f�rb�ttra ditt k�rande. Vi skriver �ven om nyheter och annat sm�tt och gott som du som spelare har anv�ndning f�r

Trav iFokus
Sajten �r till f�r alla oss som gillar trav. H�r ska vi samla tips och s�kra vinnare. Att vinna p� trav �r inte sv�rt om tillsammans hj�lps �t att hitta de r�tta dragen. H�r pratar vi ocks� om sj�lva travsporten

Tr�dsl�jd iFokus
Det��r ganska m�nga som �r "tr�dgalna" och den h�r sajten ska fungera som en samlingsplats d�r vi kan utbyta tips och id�er, visa upp v�ra alster och hj�lpa och inspirera varandra.

Tr�dg�rd iFokus
Hit��r alla v�lkomna som�f�rs�ker f� plantor att v�xa i tr�dg�rd, krukor och p� balkong! Potatis, persikor och pimpineller mm

TV iFokus
Denna sajt v�nder sig till alla m�nniskor som har n�gon form av relation till sin TV. H�r kan vi diskutera v�ra favoritserier, tabl�erna, s�porna, dokument�rerna, kanalerna och allt annat som �r kopplat till denna, nu mer, platta burk

TV-spel iFokus
H�r�kan alla, oavsett �lder, diskutera tv-spel under ordnade former och med en mer avslappnad attityd.

Twilight iFokus
H�r p� Twilight iFokus koncentererar vi oss dock inte enbart p� filmerna - utan p� allting som r�r �mnet. Detta inkluderar b�ckerna, filmerna, sk�despelarna, karakt�rerna, f�rfattaren och mycket, mycket mer om The Twilight Saga

T�vlingshundar iFokus
Hit �r duv�lkomn oavsett vad du har f�r hund och erfarenheter. Alla har n�gonting att l�ra sig och h�r byter vi kunskaper med varandra inom hundens alla tr�nings- och t�vlingsomr�den

Undulater iFokus
Undulater iFokus �r en sajt f�r dig som har ett brinnande intresse f�r undulater, men �ven f�r dig som vill veta mer, har haft eller kanske funderar p� att skaffa just undulater.

Utomjordiskt iFokus

Platsen f�r dig som k�nner en dragning och en�djup samh�righet med rymden, universum och alla dess mysterier. Platsen f�r�dig som tror, och�f�r dig�som vill tro

Vallhundar iFokus
Hit �r alla med vallhundar v�lkomna vare sig du vallar�med din hund eller om du aktiverar din hund p� annat vis. H�r ska du kunna hitta svar p� dina fr�gor eller hj�lpa n�gon annan

Vegan iFokus
En sida om vegansk kost b�de f�r nyb�rjare, erfarna eller bara f�r nyfikna. Ni finner �ven veganska recept p� f�rr�tter, varmr�tter och efterr�tter utan mj�lk och �gg. Hur det �r att leva som vegan och vilka komplikationer man kan st�ta p� om man ska ut och �ta

Vegetariskt iFokus
H�r vill vi att alla som har funderingar runt gr�n kost och gr�n livsstil ska kunna diskutera och l�ra sig mer.

Viktminskning iFokus
H�r�hoppas vi att vi tillsammans kan hj�lpa varandra att n� v�r idealvikt

Vilda V�stern iFokus
H�r kan vi som �r intresserade av�Vilda V�stern�och de amerikanska pionj�rerna tr�ffas och trivas. H�r kan vi skriva och diskutera allt som har med vilda�v�stern att g�ra. Revolverm�n, pionj�rer, romantiken, cowboys,�indiarner, kvinnor

Vin iFokus
Syftet med sajten �r att�du ska kunna komma in h�r och diskutera �mnet vin och det som h�r till. Det har ingen betydelse om du kan n�got om vin eller ej, du �r v�lkommen oavsett

Welshponny iFokus
H�r diskuterar vi allt som r�r welshponnyn mellan himmel och jord. Det kan vara t�vling, utst�llning, avel eller sm� historier ifr�n vardagen som f�rgyller en stund och f�r oss att le

Westernridning iFokus
Har du n�got intresse av westernridning passar du bra in h�r oavsett om du t�vlar eller om du bara rider p� hobbyniv�. Eller kanske kollar du in f�r att f� l�ra dig lite mer om n�gonting som f�ngat ditt intresse?

Whisky iFokus
P� denna sajt ska vi f�rs�ka sprida b�de lite historia och tips om whisky, eller heter det whiskey? Inget �r fel - beroende p� var man bor i v�rlden

World of Warcraft iFokus
H�r kan�man p� svenska diskutera olika �mnen inom detta spel som till exempel taktiker inom instanser, raider. hj�lp med olika questar och allm�n hj�lp med spelet

�ngestsjukdomar iFokus
Sajten om �ngestsjukdomar. H�r kan drabbade, anh�riga, v�nner och folk som bara �r intresserade st�tta varandra.

�tst�rningar iFokus
Det h�r �r en sajt som�fr�mst v�nder sig till dig som �r sjuk eller har varit det i n�gon form av �tst�rning. Anh�riga till personer som �r drabbade �r ocks� sj�lvklart hj�rtligt v�lkomna

�l iFokus
Genom att l�sa v�ra artiklar och delta i diskussionerna kommer du s�kert att l�ra dig en hel del om just �l, och kanske har just du ett str� att dra till stacken

�vernaturligt iFokus
Det finns ett v�ldigt stort intresse f�r allt inom andlighet, Medium�och�det �vernaturliga. H�r �r m�tesplatsen f�r alla som �r intresserade

�

Skrivet av LeffeD

Chinchillan som husdjur

Wed, 17 Feb 2010 02:08:52 GMT

S�t och lurvig liten p�lsboll som blivit popul�r som husdjur, och som hoppar b�de h�gt och snabbt!

Detta �r en liten snabb-informations text f�r dig som �r intresserad av att n�gon g�ng k�pa en chinchilla, eller kanske f�r dig som precis k�pt en och vill l�ra sig mer? Den inneh�ller�varken information om chinchillans historia, avel eller f�rger utan endast om hur du h�ller dem som husdjur.

F�r mer genomg�ende information samt uppgifter om f�rger och avel rekommenderar jag denna artikeln Chinchillan - fakta fr�n SCAF.

�

Vad du skall t�nka p� n�r du k�per en chinchilla:

Det��r l�mligt att k�pa en chinchilla av en kunnig uppf�dare, ist�llet f�r en djuraff�r. Djuren fr�n djuraff�ren �r ofta (inte alltid, men ofta)�kortlivade och stressade, kommer ofta�fr�n djurgrossister som inte gett dem tillr�ckligt mycket k�rlek som sm� - och kan d�rf�r vara sv�ra att f� b�de tama och tillgivna.� Djur fr�n en djuraff�r vet du heller ej bakgrunden p�, och d�rf�r vet du inte vilka sjudomar/defekter som kan ligga bakom i sl�kten och du vet inte f�r�ldrarnas temperament. Givetvis finns det undantag, och vissa djuraff�rsdjur blir lika tama och tillgivna som n�gon annan chinchilla. Du m�rker ofta det redan i djuraff�ren, djur som �r nyfikna och v�gar sig fram till n�tet �r att f�redra framf�r en bitsk stackare som bara g�mmer sig i sitt hus.

K�per du en chinchilla med en stamtavla kan du enkelt kolla bak�t i sl�kten och sl�ktforska, f�r att se s� att den b�r p� friska gener.

En chinchillaunge �r av naturen sprallig, men den skall kunnas lyftas och hanteras av uppf�daren utan problem. F�r�ldrarna skall se friska ut och ha ett bra temperament. Varken ungen eller f�r�ldarna ska bitas!

Ungen m�ste �ven vara minst 10 veckor, tas den tidigare kan den f� b�de pskiska och fysiska skador - och tillochmed d�! Den b�r �ven v�ga �ver 225 gram, g�r det inte det b�r den stanna hos uppf�daren ett tag till.

�

Utfodring och Omv�rdnad

Eftersom chinchillor �r flockdjur, m�r de b�st av att bo i par. Om du inte t�nkt b�rja avla b�r du ha tv� av samma k�n. Vuxna hanar g�r i stort sett inte att s�tta ihop, honor kan g� men �ven d�r kan br�k uppkomma. D�rf�r b�r du k�pa tv� unga djur, eller om du redan har ett �ldre djur kan du k�pa ett ungt djur som s�llskap till det.

�

Chinchillans mage �r v�ldigt k�nslig, d�rf�r b�r den aldrig ha n�got annat att �ta �n h� och ren pellets. H�et ska vara fr�sht och�av bra kvalitet, f�r absolut inte vara m�gligt eftersom det kan g�ra djuret sjukt eller tillochmed orsaka dess d�d. "Gnagarblandingar" fr�n djuraff�rer �r direkt ol�mpliga eftersom de inneh�ller dels fel sammans�ttning i pelletsen, men �ven massa n�tter och onyttigheter. N�tter och fr�n �r s� fett att chinchillans mage inte kan bryta ner det ordentligt.

Fel utfodring leder f�rr eller senare till djurets d�d.

�ven djuraff�rernas speciella chinchillafoder �r ofta alldeles fel sammansatt, och inneh�ller ofta on�diga tillsatser som f�rg�mnen, konserveringsmedel och annat. Det b�sta �r om du kontaktar en uppf�dare i n�rheten som ger dig r�d om vilket foder du b�r k�pa. Fodret hos en uppf�dare �r inte bara b�ttre, utan m�nga g�nger billigare. Du kan best�lla bra foder fr�n SCAF.

�

En chinchilla m�ste �ven ha ett sandkar i buren. �ven h�r �r�det du k�per i�djuraff�ren ofta d�ligt och tar inte bort fettet i p�lsen tillr�ckligt bra. �ven om folk inte tror det, �r det stor skillnad mellan sand och sand. Sanden �r ofta�billigare �n�i djuraff�ren, inte alltid dock.�K�per du ordentlig sand�hos en uppf�dare s� har sanden ofta den funktionen att den klumpar sig ifall det kommer urin d�r (vilket det ofta g�r), s� att man kan sila ut det, ist�llet f�r som m�nga djuraff�rssander bara blir en geggig s�rja. D� r�cker sanden ocks� l�ngre, och du sparar pengar p� det. Bello och Witte-mollen �r de b�sta sander du kan best�lla fr�n djuraff�ren, de finns i m�nga djuraff�rers sortiment och kan annars oftast best�llas in.

En chinchilla �r ett mycket aktivt djur och b�r f� motion dagligen, helt minst en timme. Man b�r bara vara f�rsiktig med sladdar och m�bler, eftersom en chinchilla har en tendens att gnaga p� mycket.

�

Du f�r aldrig lov att bada en chinchilla, eftersom den d� l�tt f�r fungus (svamp) vilket �r jobbigt att bli av med och smittar l�tt. F�r din chinchilla fungus s� finns det speciellt pulver du kan k�pa och blanda�i sanden som tar bort det.

�

Chinchillaburen

Enligt lag g�ller f�ljande m�tt f�r chinchillor:

Minsta h�jd: 1 meter

Minsta buryta: 0,5 kvm

Minsta buryta/djur: 0.25 kvm

Minsta buryta/hona med kull: 0,5 kvm

Minsta m�tt p� kortsida: 50cm

Om ni inte f�rst�r, betyder detta allts� att buren m�ste vara minst en halv kvadratmeter, oavsett om du har en eller tv� chinchillor. Ett vanligt m�tt �r 100x50, ett annat �r 65x80. Burens kortsida f�r inte vara mindre �n 50 cm, allts� �r en bur p� 40cm djup inte laglig, �ven om den skulle vara 3 meter l�ng.

En hona som sitter med sin kull ska ensam ha en halv kvadratmeter, sitter hanen med m�ste de ha 0,75 kvm. Allts� m�ste du f�r att ha fyra chinchillor i en bur, m�ste du ha en bur p� 1x1 meter�i bottenyta.

De flesta djuraff�rsburar �r allts� inte i n�rheten av lagliga, s� att bygga sj�lv �r att rekommendera. Tr� �r billigt att k�pa, n�tet �r dyrare, men f�r en bur kommer du �nd� v�ldigt billigt undan. D� kan du ocks� inreda buren som du sj�lv vill. Du kan �ven bygga om en garderob! Det �r v�ldigt vanligt att g�ra.

Har du galler/n�t s� b�r minst en sida vara t�ckt s� den f�r lite lugn och ro och kan k�nna sig trygg.

N�r du bygger med n�t �r det viktigt att du bara anv�nder fyrkantigt n�t, eftersom vanligt h�nsn�t �r alldeles f�r vasst och kan skada chinchillans tassar. Det �r �ven s� tunnt att de kan bita sig igenom.

�

Burens inredning

Minst tv� hyllplan �r att rekommendera, har du fler �n tv� djur i buren m�ste du ha minst en plattform f�r varje burinv�nare. Ju fler desto b�ttre s� de har n�got att hoppa upp p�! Du b�r ha minst en stor gren ocks�, som chinchillan kan gnaga p� s� den slipar t�nderna och anv�nda f�r att transportera sig upp�t�med.

Ett hus att sova i �r ocks� viktigt, s� att chinchillan kan f� vara ifred n�r den sover eller bara inte �r p� hum�r.

En vattenflaska �r v�ldigt viktig, en chinchilla beh�ver dagligen fr�sht och rent vatten. Vattensk�lar skall man ej anv�nda eftersom blir chinchillan bl�t kan den f� fungus (svamp). Matsk�len b�r vara tung s� den inte v�lts. H�h�ckar och "h�bollar" b�r man vara f�rsiktig med d� de kan fastna med tassar d�r, och det har �ven h�nt att bebisar och ungdjur fastnat med hela huvuden d�r.

�

H�ngmattor �r ocks� v�ldigt uppskattat! Du kan k�pa fr�n en uppf�dare som syr och s�ljer (finns en del) eller helt enkelt sy en sj�lv, av en fleecefilt. Du kan hitta billiga fleecefiltar p� tillexempel Ikea, Tiger, Rusta eller �B. Vill du ha roligare f�rger kan du k�pa metervara i hobbybutiker. Se bara till att det inte finns n�gra �glor i kanterna som sm� tassar kan fastna i! Det har h�nt att chinchillor fastnat i exempel de h�ngmattor man k�per i djuraff�ren, eftersom de har �glor i kanterna d�r sn�rena �r fastsatta.

�

N�got som �r v�ldigt viktigt: Sandbad. M�nga har p� tok f�r sm� sandbad till sina djur, sandbadet m�ste vara s�pass stor att chinchillan kan rulla runt n�gra varv utan problem. De m�ste ocks� vara tillr�ckligt djupa s� att inte sanden flyger ut. Hos flera uppf�dare kan du k�pa sandkar med ett litet tak, detta f�rhindrar att sanden �ker ut samt utg�r ett mysigt och ofta v�ldigt uppskattat g�mst�lle till djuret!

�

Skriven av: Veronica Malmstr�m

Bilder: Ulrika Dahl, Chill-zones chinchillor

L�psedelbild: Chill-zone's Checkmate

�nskel�da

Sun, 03 Jan 2010 19:32:48 GMT

Nu har vi ett nytt �r att se fram emot. Nya utmaningar och ny fakta :-D H�r kan du som anonym, medlem och medarbetare, skriva dina �sikter. M�nga kramar fr�n oss p� exotiskadjur!!

Nu har vi ett nytt �r att se fram emot. Nya utmaningar och ny fakta :-D

H�r kan du som anonym, medlem och medarbetare,� skriva dina �sikter.
- Vad du vill se p� sajten.
- N�gon artikel som saknas eller beh�ver r�ttas.
- Kanske en kategori p� forumet eller under artiklar som saknas eller l�ter galet?

Du f�r �ven g�rna ta upp sm� saker om sajten h�r. Saker du tycker �r uselt av oss sajtv�rd och medarbetare. Ting du g�rna ser oss �tg�rda. G�r alltid att kontakta sajtv�rden vid st�rre problem och allt annat du inte vill ta upp �ppet.

Massa kramar fr�n oss p� exotiskadjur och god forts�ttning!!

R�rr�tta

Sun, 03 Jan 2010 00:05:31 GMT

Vikt runt 4-7 kg men 9 kg kan h�nda. F�rutom att de jagas pga f�rst�relse s� jagas de �ven f�r k�ttets skull. M�nga f�rs�ker f�da upp dessa i f�ngenskap just f�r att senare fl�s och s�ljas p� marknaden.

Latin: Thryonomys swinderianus
Ordning: Gnagare
Underordning: Hystricognathi - piggsvinsartade gnagare
Familj: Thryonomyidae

R�rr�ttan �r trots sitt namn inte n�ra sl�kt med Tamr�ttan. Den �r n�rmare sl�kt med piggsvinsartade gnagare och best�r bara av ett sl�kte med tv� under arter. Mindre r�rr�ttan - Thryonomys gregorianus och st�rre r�rr�tta - Thryonomys swinderianus.

Stora r�r r�ttans l�ngd med svans �r 50-72cm, svansen brukar ligga p� ca 7-26 cm och kroppen p� ca 30-50 cm. Dess vikt pendlar lite beroende p� tillg�ng av mat. Men vanligen runt 3�-7kg. Dock har det p�tr�ffats djur som v�gt upp till 9kg
Dess huvud �r stor med sm� �gon och sm� runda �ron. F�rgen �r brun och lite gul spr�cklig.
L�pp, haka och hals �r vita. Undersidan �r vitaktig. Kroppen �r grov och rund med korta ben och mellan l�ng svans som har n�gra f�tal h�r. T�nderna grova, gula och r�tt l�nga.
Vid varje fot finns tre t�r utrustade med vassa klor, perfekt f�r gr�vandet. R�ttans f�rsta och femte t� �r bak�t bildande eller saknas helt. P�lsen kort och str�v, lite borstliknande. Artens extremiteter �r korta och kraftiga.

Den mindre r�rr�ttan �r mycket lik den st�rre fast den blir 15-20 cm mindre �n sin stora sl�kting.

B�de arterna lever n�stan p� samma s�tt. B�de f�redrar att leva ensamma men kan ibland bos�tta sig i flockar p� en hane och upp till 8-10 honor. En grupp r�r sig p� ett revir av 3000-4000kvm.
F�r att f� kontroll �ver en grupp s� sl�ss hanarna ofta. Detta genom att kasta omkull motst�ndaren.
R�rr�ttan �r nattaktiva djur som �ven �r utm�rkta simmare.

N�r de blir oroliga d� ett rovdjur b�rjar n�rma sig s� sl�s varningsklockan p�. F�rutom att de ger ett visslande skrik s� sl�r de �ven samtidigt med baktassen i backen och trummar om fara. De springer d� s� fort de kan till n�rmaste h�la eller in bland h�gt gr�s och l�gger sig blixt stilla tills faran �r �ver.
R�r r�ttans k�nda fiender �r ormar, rovf�glar, sm� rovdjur och leoparder.

Dessa kan man finna som b�de husdjur lite �ver allt och i det vilda runt Afrika, s�der om Sahara. Livn�r sig mestadels p� gr�s och bladvass. Men �ven bark, frukter och n�tter. De djur som r�r sig runt byar g�r g�rna p� sockerplantorna, gr�dor, majs, hirs, maniok och s�tpotatis. P� grund av detta f�rs�ker bybor g�ra allt f�r att d�da dessa r�ttor och skydda sina plantor.

F�rutom att de jagas pga f�rst�relse s� jagas de �ven f�r k�ttets skull. M�nga f�rs�ker f�da upp dessa i f�ngenskap just f�r att senare fl�s och s�ljas p� marknaden. P� Afrikas marknad �r det r�r r�ttans k�tt som regerar. Det finns mer styckade r�r r�ttor till salu �n vad det finns n�tkreatur eller tamsvin. V�ldigt vanligt att r�r r�ttor f�rekommer p� restaurangernas menyer i vissa l�nder.

R�rr�ttan f�redrar fuktiga omr�den som tr�sk marker men kan �ven hittas p� olika plantage i bergs sprickor och i andra djurs bon. Till exempel h�lor gjorda av jordsvin, piggsvin o dylikt. Finns det inga bra bon att ta �ver p� plats s� skapar de enkelt en h�la i jorden med sina skarpa klor. De g�r m�nga stigar som de anv�nder och trycker ned v�l. R�tt enkelt att sp�ra upp deras bon via de v�l anv�nda stigar.

�

Efter 155 dagars dr�ktighetstid f�ds ungarna helt med h�r och �ppna �gon med en vikt p� ca 0.129kg. De nyf�dda valparna brukar kunna f�lja sin mamma redan efter 1timme. De stannar sedan i boet fram till avv�njning p� cirka 30 dagar. Hanarna vandrar senare vidare f�r att hitta egna flockar, en del av de honor som f�ds stannar i flocken.
En hona kan f� upp till 2 kullar per �r. B�de hanen och honan l�per �ret runt. Livsl�ngden brukar bli runt ca 5 �r i vilt tillst�nd.

F�ngenskap
Enligt rykten har jag h�rt att r�r r�ttan ska vara r�tt lik gp r�ttan i f�ngenskap men ska vara l�ttare att g�ras tam. Om detta p�st�ende �r sant har jag inte bevis till. Men hoppas att kunna hitta mer om dessa i f�ngenskap.

Lagligt djur i Sverige men �nnu inge �gare vad jag k�nner till. Verkar dock p� G att importeras till djurpark och kanske �ven till privata hem. Hur det blir p� denna punkt vet jag inte.

I f�ngenskap verkar de leva mellan 3-5 �r. Rekommenderad bur �r en stor volj�r med flera hyllplan. Bra bottenmaterial �r asp/alsp�n och toalette. Rekommenderas att inredas v�l med tr� saker, bon och leksaker.
Ett fat eller ett litet kar med grundare/halvdjupt vatten �r inget m�ste men n�got som uppskattas v�l f�r r�rr�ttan att leka och plaska runt i. De �r utm�rkta simmare och �lskar att leka i vatten. Kanske erbjuda ett fat med lite �rtor i att fiska upp.
Honorna �r mycket sociala och trivs i mindre grupper. Men hanar b�r h�llas is�r p� grund av deras stora revir behov. Hur det �r med kastrerade hanar har jag inge fakta om. I f�ngenskap b�r inte okastrerade djur av olika k�n sitta ihop hela tiden.
Ungarna f�ds med p�ls och �ppna �gon. Rekommenderas att sitta med mamman under 4-5 veckor innan avv�njningen �r klar.

I f�ngenskap matas r�r r�ttan mestadels med h�g kvalitets foder och gnagar block. Skulle nog fungera utm�rkt med egen fr�/m�sli blandning.
De vill �ven ha ha att �ta och b�dda med samt sockerr�r, s�tpotatis och f�rska frukter/gr�nsaker ungef�r 3-4 g�nger i veckan.

Bilder:
* Wikipedia

K�llor:
* Wikipedia
* Grater cane rat
* Angelfire

F�rfattare: Victoria Widerkantz "zickan"

Ekorr'n satt i granen

Sat, 02 Jan 2010 19:37:47 GMT

Ekorren �r en gnagare med yvig svans och klor anpassade f�r tr�dkl�ttring. P�lsen �r p� sommaren brunr�d p� ryggen. Under vintern �r den gr�aktig. Undersidan �r gr�ddvit.

�

Vinterp�lsen �r b�de l�ngre och tjockare �n sommarp�lsen. Ekorrens kroppsl�ngd �r 24-30 cm samt svansen som �r 17-20 cm. Honor och hanar �r lika stora.

Den stora speciella svansen har tv� uppgifter. Den hj�lper ekorren att h�lla balansen n�r den hoppar mellan grenar samt h�ller ekorren varm n�r den sover. Frambenen �r kortare �n bakbenen. �gonen �r stora och utst�ende.

Ekorren smattrar eller tjattrar n�r den pratar. Varningsropet �r ett metalliskt "tjiuck".

P� marken r�r sig ekorren oftast genom spr�ng. Den �r aktivast p� morgonen och sent p� kv�llen. Mitt p� dagen �r den oftast i sitt bo f�r att undvika f�glar och v�rme. Dagsvilan �r kortare p� vintern. Ekorren kan vid d�ligt v�der stanna i boet flera dagar i str�ck. Den lever ensam, men n�r det inte �r parningss�song och p� vintern kan flera ekorrar bo tillsammans f�r att h�lla v�rmen.

�

I Sverige �r ekorren vanlig i skogsomr�den i hela landet, med undantag f�r fj�llbj�rkskogen, d�r den f�rekommer s�llsynt. Den trivs i st�dernas parker och tr�dg�rdar. Ekorre finns ocks� i bostadsomr�den d�r det f�rekommer barrtr�d.

Huvudf�dan f�r ekorren �r barrtr�dsfr�n och -blommor, framf�rallt granens hanblommor. Annan f�da �r ollon, n�tter, tallbark, svamp, b�r, bladl�ss och f�gel�gg. Man hittar ofta kottar so m�r ofullst�ndigt rensade och det �r d� ekorren som varit framme. N�stan hela den vakna tiden g�r �t till att �ta och samla f�da. �verbliven mat sparas i g�mmen, nedgr�vda eller i h�l i tr�den. D� har den mat n�r det blir brist p� f�da. Tyv�rr kommer inte den inte alltid ih�g var den g�mt maten och f�r �rf�r leta efter den igen n�r det beh�vs.

Foto: Ray eye
K�lla: Svenska Wikipedia 2009-11-13

F�rfattare: LeffeD - Sajtv�rd p� cornish,Handboll,Hockey och Speedway
Artikel l�nad ifr�n: Djurparker

Mer om Maran!

Fri, 04 Dec 2009 18:31:00 GMT

Ett dagaktivt djur med mycket lustigt utseende. Efter att ha blivit s� besviken �ver att det inte finns n�gon svensk bra information om detta djuret, har jag skrivit ihop lite fr�n utl�ndska sidor. S�g vad ni vill, men det �r ett fashinerande djur!

Snabbfakta

Latinskt namn:

Familj: Marsvin (Caviidae)

Maran, (Dolichotis) �r ett sl�kte i familjen marsvin. De �r de enda medlemmarna i underfamiljen "Dolichotinae". De �r vanligast i de Patagoniska delarna av Sydamerika, allts� den s�dra delen av v�rldsdelen, men f�rekommer �ven l�ngre norrut. Det . Kallas ofta Patagonisk hare.

De blir upp till 15 �r gamla i f�ngenskap, runt 10 i det vilda.

�

Utseende

Det finns tv� arter av maror, den patagoniska maran "Dolichotis patagonum", �ven kallad vanlig mara, och den mindre varianten dv�rgmara "Dolichotis salinicola".

De flesta maror har ett liknande utseende, vit mage med bruna sidor och en m�rkare ovansida. De har en bastant kropp med ett brett huvud, och l�nga ben. Beskrivs ofta som l�ngbenta kaniner eller marsvin. De har �ven en 5 cm l�ng svans.

P� frambenen har fyra t�r med l�nga klor, som de anv�nder f�r att gr�va med, men p� bakbenen har den bara tre t�r och dessa liknar hovar. De anv�nder sina l�nga ben f�r att h�lla utkik efter rovdjur, men de �r �ven duktiga att gr�va med dem. Nere i marken bor dem, f�der unger och s�ker skydd f�r faror.

De v�ger oftast runt 10-15 kilo, och blir ca 50-75 cm h�g.

�

Beteende

Maran likt sin sl�kting marsvinet b�de skrika och grymta, men maran beter sig annorlunda �n m�nga andra gnagare. Till exempel, s� spenderar de ofta l�nga timmar under f�rmiddagarna med att ligga och sola, antingen vilande p� sina l�r, eller med frambenen vikta som en katt.

De kan ta sig fram galopperande som en h�st, eller "hoppa" med hj�lp av alla fyra benen samtidigt, p� engelska kallat "stotting". Jag hittar att de kan springa i farter uppemot 55 km i timmen, och hoppa �ver 1,5 meter upp i luften n�r de blir r�dda!

N�gon som skiljer deras beteende enormt fr�n andra gnagare, �r viljan att leva i monogama par, oftast har de ett eget revir eller omr�de p� runt 40 hektar.�Normalt sett lever en hona och en hane ensamma hela sitt liv, likt pingviner, men under h�ckningss�songerna kan flertalet grupper beta tillsammans, upp emot�70 individer kan f�rekomma�i varje grupp. N�r ungarna �r f�dda kan �ven honorna hj�lpas �t att ta hand om dem. D� passar en hona gruppen med ungdomar medans de andra �r och betar eller g�r n�got annat, och n�r en fara uppt�cks rusar de ner i underjordiska gropar. De f�rdas �ven ofta tillsammans d� de �r p�v�g mot stora sj�ar, eller andra st�llen d�r vegetationen �r kraftig.

�

Parning och ungar

Honan �r brunstig tv� g�nger om �ret, �r dr�ktig i 90 dagar och f�r 1-3 ungar i en kull.

Ungarna som f�ds �r likt marsvin�och chinchillor mycket utvecklade redan vid f�deln. Efter n�gra f� minuters f�delseprocess, s� kommer ungen ut och�b�rjar g� med direkten.�Redan efter 24 timmar b�rjar den �ta fast f�da, men �r sj�lvklart fortfarande tvungen till att dia.

Om flera honor har kullar inom en st�rre grupp, s� hj�lps de �t att passa och ta hand om ungarna. En hona vaktar ungarna medans de andra �r iv�g och �ter eller n�got annat, och uppt�cker dem fara rusar de ner i h�lor under jorden.

Under fyra m�nader stannar ungarna kvar i, eller i n�rheten av en h�la i marken, d�r mamman sedan bes�ker dem dagligen. Upp till 15 honor med sina kullar kan dela p� en lya. N�r mamman kommer g�r hon ett g�llt skri, som f�r ynglingarna att ta sig till ytan. Sedan f�r honan genom lukt leta reda p� sitt eller sina ungar, och jaga bort resten eftersom allihopa f�rs�ker f� mat. Honan g�r sedan�iv�g en bit f�r att mata sitt barn, medans hanen vaktar h�lan. Hanen h�ller d� ocks� borta andra par fr�n h�lan, allts� kan bara en hona mata sitt barn i taget.

�

Maran som husdjur

Enligt de som �ger maror, �r de mycket trevliga och sociala djur som knyter starka band till sina �gare, men att inf�rskaffa en flock maror �r ett stort och ansvarsfullt beslut, eftersom det �r sv�rt att hitta veterin�rer som har kunskap om dessa annorlunda djur.

Beslutar du dig f�r att k�pa en grupp maror �r det viktigt att du hittar en v�lk�nd och seri�s uppf�dare. Undvik helst att k�pa fr�n privatpersoner du inte vet n�got om, eftersom detta kan vara vilddjur som blivit tillf�ngatagna.

Att ordna ett bra habitat f�r en grupp maror �r ocks� mycket sv�rt, d� de kr�ver v�ldigt stor yta. Ska man ha dem inomhus eller i en bondg�rd, kr�vs det att man har mjukt underlag som halm i hela boxen s� att de inte skadar sig d� de hoppar runt. De gillar �ven v�rme, s� en v�rmelampa som anv�nds till grisar passar mycket bra att ha.

Ska du ta ut dina maror m�ste du introducera dem f�r gr�nfoder en del i taget, d� de precis som m�nga av sina sl�ktingar �r mycket k�nsliga f�r� pl�tsliga foderombyten.

�

Ett annat problem �r att maror�som inte �r vana vid m�nniskor sedan f�dseln�kan b�rja bli nattaktiva ist�llet, f�r att undvika att beblanda sig med m�nniskor. Maror som har umg�tts med m�nniskor sedan f�dseln blir mycket tama.

Maror f�r�kar sig bra i f�ngenskap.

�

Utfodring

Enligt uppf�dare �r det enkelt att ge en mara bra kost. H� ska alltid finnas tillg�ngligt, sedan �r en blanding mellan kanin och chinchillapellets en bra grund. Sedan kompletterar man med f�rsk frukt och gr�nsaker.

Eftersom dess t�nder v�xer hela livet kr�vs det att den f�r grenar och gnagarblock att knapra p�.

Utrotningshotade?

I dagsl�get �r inte maror klassade som utrotningshotade, men eftersom de hela tiden f�rlorar livsmilj�er och uts�tts f�r jakt, tror m�nga att de snart kommer bli klassade som utrotningshotade, ifall inte insatser g�rs.

En anledning till att maran �r hotad �r ocks� introduktionen av�den europeiska vildkaninen i Sydamerika, som egentligen inte alls h�r hemma d�r, eftersom kaninen �ter samma f�dor som maran s� blir det ont om mat, men kaninen f�r�kar sig betydligt snabbare och har d�rf�r st�rre�chanser f�r �verlevnad.

Det finns just nu minst 12 naturreservat i Sydamerika som maran kan hittas i.

�r klassad som "near treatened" p� IUCN:s r�da lista.

�

Vad s�ger lagen?

6 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 100 m�.
Stall/nattkvarter: 2 m�/individ, dock minst 12 m�.
S�songsf�rvaring: 2 m�/individ, dock minst 20 m�.
Utomhusutrymme med visning: 200 m�.
Utrymmenas utformning: Gr�vm�jligheter.

�

K�llor/Hitta mer/Bilder/Film

�

Arkive - Patagonisk Mara (engelsk)

Wikipedia

Bilder p� maror

Fakta om maran (engelsk) <-H�r finns ett antal bra bilder ocks�.

Smithsonian National Zoologic Park, "Patagonian Mara" (engelsk)

�

Youtube - Mara som springer

Youtube - S�t Mara

Youtube - Tama maror inomhus (helt underbara)

Youtube - Barn sitter i s�ngen med mara

Youtube - Babymaror diar

�

Bilderna i texten�kommer fr�n engelska Wikipedia.

Kr�ngligt med kost -Fett-

Tue, 01 Dec 2009 21:33:39 GMT

-Fett- Djur beh�ver precis som vi m�nniskor vissa fetter, proteiner, mineraler, vitaminer och sp�r�mnen f�r att m� som b�st. Och har olika behov vid olika �ldrar precis som unga, ton�ringar och vuxna m�nniskor

Djur�beh�ver precis som vi m�nniskor vissa fetter, proteiner, mineraler, vitaminer och sp�r�mnen f�r att m� som b�st. Och har olika behov vid olika �ldrar precis som unga, ton�ringar och vuxna m�nniskor. Att aktivt jobba f�r en v�lbalanserad kost ger dig i l�ngden ett friskare och mer l�nglivat djur, och det vill v�l vi alla str�va efter. Jag tror det �r viktigt att man f�rst�r vilka saker som g�r vad i deras kroppar.

Och jag tror att man blir mer medveten om man f�r en grund i kostl�ra �n om man skulle stapla upp ett antal recept p� torrfoderblandningar och bl�tmats m�ltider n�r ingen egentligen f�rst�r varf�r man har dem ingredienserna man har. Jag hoppas att man ska b�rja tycka det �r kul att ge�djuren bra mat. Ist�llet f�r bara ge den n�got att �ta. Ibland kan man tex ge n�got som motverkar en viktig del som den hade haft ett st�rre behov av. Vilket kan g�ra r�ttan illa. D�rf�r �r grunderna viktiga

�

Fetter

Fett �r det energirikaste n�rings�mnet f�r kroppen - det inneh�ller mer �n dubbelt s� mycket energi �n kolhydrater och proteiner. Fett ing�r i cellmembran och nervfibrer. Fett skyddar inre organ som hj�rnan, hj�rtat, levern och njurarna. Fett har �ven en v�rmeisolerande funktion i kroppen. De fettl�sliga vitaminerna A, D, E och K �r beroende av fett f�r att kunnas transporteras och tas upp i kroppen. Beroende p� molekylsammans�ttning s� delas fettsyrorna in i huvudsakligen tre grupper.

Enkelom�ttade

Omega-9 �r en enkelom�ttad fettsyra som det finns mycket av i olivolja och rapsolja. Finns �ven rikligt i jordn�tter och avokado. Omega-9 anses vara anti-inflammatorisk.

Flerom�ttade: Omega-3 och Omega-6

Omega-3 fettsyror m�ste r�ttan ha. Omega 3 finns fr�mst i fet fisk, fiskleverolja, linfr�olja, rapsolja, valn�tsolja, sojaolja, tofu, valn�tter, alger och m�rkgr�na bladgr�nsaker. Omega-3 ing�r i produktionen av de hormonliknande �mnena prostaglandinerna, Prostaglandinerna reglerar cellfunktionerna. Prostaglandinerna indelas i 3 olika typer. Grupp 1 och grupp 3 �r inflammationsh�mmande, s�nker blodtrycket och kolesterolet och f�rhindrar d�rmed blodproppar. Grupp 2 �r det skadliga prostagladinet som stimulerar inflammationer, h�jer blodtryck och kolesterolhalten mm. Dem elaka prostaglandinerna bildas av en syra som bl.a. finns naturligt i k�tt, kyckling och �ggula. Man s�nker niv�n av den elaka grupp 2 genom att ge magnesium.
Omega-3

Skyddar mot hj�rt- och k�rlsjukdomar (gynnar det goda kolesterolet och minskar det d�liga.)
*

Minskar risken f�r blodproppar
*

Minskar blodtrycket
*

Minskar ledsm�rta vid reumatism
*

�r inflammationsminskande
*

Motverkar depression
*

�r muskeluppbyggande
*

Hj�lper till att bibeh�lla en god kondition.

Omega-6 m�ste ocks� tillf�ras med kosten. Men den �r lite av ett ont gott. Omega-6 finns fr�mst i spannm�l, vegetabiliska oljor som solrosolja, majsolja och tistelolja. Omega-6 anses bra f�r blodkoagulationen och inflammationer. Det minskar det d�liga kolesterolet, men s�nker dessv�rre �ven det goda kolesterolet. D�rf�r ska man h�lla en bra balans mellan Omega-6 och Omega-3. Omega-6 intaget f�r inte �verstiga Omega-3.

�

Vad �r kolesterol

Kolesterol transporteras runt i blodet som sm� blodfettkulor. Dessa �r inte l�sliga. Det finns tv� typer av dessa kulor, det onda LDL-kolesterolet samt det goda HDL-kolesterolet. Man b�r d�rf�r ha s� l�ga onda kolesterolv�rden som m�jligt samt s� h�ga goda kolesterolv�rden som m�jligt. I blodet �r fett alltid bundet till proteiner.(Del 2)

LDL-det onda kolesterolet transporterar kolesterol fr�n levern ut i blodbanorna d�r det kan lagras i k�rlv�ggarna om halten blir f�r h�g. Det �r det h�r kolesterolet som bidrar till blodproppar
HDL-det goda kolesterolet �r LDL-kolesterolets motsatt. Det suger upp kolesterolet i fr�n k�rlv�ggarna och transporterar kolesterolet tillbaka till levern.

M�ttade fetter.

M�ttade fetter finns det mest i animaliska livsmedel som k�tt och mj�lkprodukter som sm�r, margarin, ost och gr�dde mm. R�ttan har ett naturligt behov av m�ttat fett. Kroppen kan d�rf�r omvandla om�ttade fetter till m�ttade fetter n�r det beh�vs. M�ttade fettsyror �kar kolesterolhalten i blodet om de intas i st�rre m�ngd. Detta leder till hj�rt- och k�rlsjukdomar p� sikt. Och kan �ven leda till �vervikt och diabetes typ 2. Kokosolja och kokosfetter best�r fr�mst av de korta kemiska bindningarna av m�ttat fett som anses vara en nyttigare typ av m�ttat fett. M�ttat fett med korta bindningarna g�rs (i viss del) om i levern till energi genom att dessa omvandlas till h�jd kroppstemperatur.

Transfetter

Transfetter h�jer det onda kolesterolv�rdet och �kar d�rmed precis som m�ttat fett risken f�r hj�rt-k�rlsjukdomar. Vad �r transfett? Transfett finns naturligt i mejeri- och k�ttprodukter fr�n idisslande djur, till exempel ko och f�r. Transfettsyror kan ocks� bildas p� kemisk v�g d� man h�rdar vegetabiliska oljor. H�rdningsprocessen g�r ut p� att v�tgas tills�tts till oljan. V�teatomerna binder de om�ttade fettsyrorna i oljan, och g�r dem m�ttade. Om h�rdningen avbryts under processen, s� att fettet bara blir delvis h�rdat, uppst�r transfett. Fullh�rdat fett inneh�ller inte transfett. Transfetter finns framf�r allt i industritillverkade bakverk och mat som till exempel pommes frites, pajer, kakor, och godis. Snabbmat �r ofta gjord p� transfett.

Artikel skriven av: Maria "Nicciz" Nilsson
Orginal publicerad p�: R�ttor ifokus

�

Kr�ngligt med kost -Proteiner-

Tue, 01 Dec 2009 21:24:34 GMT

Djur beh�ver precis som vi m�nniskor vissa fetter, proteiner, mineraler, vitaminer och sp�r�mnen f�r att m� som b�st. Och har olika behov vid olika �ldrar precis som unga, ton�ringar och vuxna m�nniskor. Kr�ngligt med kost �r en artikelserie om fem delar.

Proteiner

En �ldre beteckning f�r proteiner �r �ggvite�mnen. Ordet protein kommer fr�n grekiskans "proteos", vilket betyder det f�rsta, eller det viktigaste. N�stan allt i en kropp �r uppbyggt av protein f�rutom skelettet, huvuddelen av hj�rnan och ryggm�rgen. Protein har kortfattat en oers�ttlig funktion i kroppen. Utan protein kan inte vissa �mnen transporteras i blodet d� de �r bundna till proteiner. Protein �r �ven en energik�lla. Men den funktionen kan d�remot ers�ttas av exempelvis fetter och kolhydrater. �verskott av protein omvandlar kroppen sj�lvt till energi. D�rf�r b�r man se �ver �vriga energik�llor i en m�ltid. �verskott av energi oberoende av intagsk�lla omvandlas till kroppsfett.

Protein beh�vs f�r att st�rka muskler
Organ, tarmar, lever, njurar och v�vnader �r uppbyggda av protein
Enzymer �r proteiner som g�r att alla kroppssystem ens kan fungera.
Vissa hormoner, t ex insulin och tillv�xthormon �r uppbyggda av protein.

. Blodet best�r till st�rsta delen av vatten och protein. B�de r�da och vita blodkroppar �r t ex uppbyggda av protein.

F�rst�rker immunf�rsvaret. S�rskilt vissa aminosyror �r viktiga f�r immunf�rsvarets funktion.

Ett protein �r en l�ng kedja av aminosyror. Det finns 20 stycken olika aminosyror. Av dem �r 9 st livsviktiga och m�ste tillf�ras via kosten. Det �r viktigt att ge tillr�ckligt med protein, har man brist p� bara en aminosyra s� kan det negativt p�verka alla de andra aminosyrornas funktion.

Dem nio essentiella/livsviktiga aminosyrorna
1. Lysin: Beh�vs f�r uppbyggnaden av benstommen.
2. Threonin: Beh�vs f�r enzymaktiviteten, exempelvis f�r immunf�rsvaret.
3. Tryptofan: Beh�vs f�r att producera serotonin. Serotonin �r en signalsubstans som �r ett slags gladhormon. Brist p� serotonin bidrar till stress, r�dsla samt aggresivitet.
4. Isoleucin: Bra f�r musklerna, f�rhindrar �verproduktion av serotonin.
5. Histidin: Beh�vs f�r blodets transport.
6. Valin: Beh�vs f�r nervfunktionen, bla. koordinering av nerverna och musklerarnas samarbete.�G�r oss mer stresstolerant
7. Fenylalanin: Allm�nt bra f�r hormonbalansen, bl.a f�r gl�djhormonerna, minnet, inl�rningen, reaktionstiden mm.
8. Leucin: Bra f�r musklernas funktion att tillvarata energi och f�r �teruppbyggnaden av musklerna. Leucin �r beroende av B-vitamin, brist p� B-vitamin kan d�rf�r inneb�ra brist p� Leucin.
9. Methionin: Reglerar m�ttnadsk�nslan.
  
  Bild: Leucin protein
  
  Aminosyrorna hittar du i
  - Animaliska livsmedel som k�tt, fisk, f�gel och ost inneh�ller alla dem livsviktiga aminosyrorna.
  - S�deslag, och spannm�l s�rskilt havre inneh�ller alla dem livsviktiga aminosyrorna. Exempelvis kan havregrynsgr�t t�cka hela dagsbehovet av dem livsviktiga aminosyrorna.
  - B�nor som sojab�nor, kik�rtor, kidneyb�nor mf. inneh�ller vissa av dem
  - Linser inneh�ller vissa av dem
  - Bananer, tomater och valn�tter inneh�ller vissa av dem

�

Arginine, Orntinin och glutamin �r exempel p� tre av de ikke essentiella aminosyrorna. Sojab�nan anses t�cka upp de flesta av de icke essentiella aminosyrorna.

Arginine: Avgiftande f�r kroppen och levern, s�rl�kande, bra f�r spermieproduktionen.

Ornitine: Beh�vs f�r cellv�xt, bra f�r immunf�rsvaret, stimulerar renande f�r levern, tar hand om �verskott av ammoniak.

Glutamin: Maximerar muskelstyrkan.

�

Att t�nka p�:

Protein �r det mest m�ttande n�rings�mnet med h�nsyn till den energi det ger. Fett �r annars mest m�ttande f�r kroppen, men det ger dubbla energin.
Protein anses bra f�r viktminskning, det stimulerar fettbr�nnande hormon.
Vid intag av protein s� f�rbrukas 30 % av dess energiinneh�ll. Det beror dels p� att proteinerna omvandlas till aminosyror och att det inneh�ller kv�ve som transporteras bort och uts�ndras av urinen.
Protein stimulerar v�rmeproduktionen.
Protein beh�vs f�r muskeluppbyggnaden.
Protein sparar muskels�ndringen vid diet.
Protein bildar aminosyror som g�r att alla organ fungerar
Animaliska protein har en h�gre upptagningsprocent �n vegetariska.

Artikeln skriven av: Maria "Nicciz" Nilsson.
Orginal publicerad p�: R�ttor ifokus

Burm�tt

Wed, 18 Nov 2009 22:19:41 GMT

�r jordbruksverkets sida lite sv�r? H�r hittar du alla bur m�tt som g�ller f�r de lite mer exotiska och udda djuren.

Dessa lagar om burm�tt �r f�rst framtaget f�r djurparker och liknande. Men jordbruksverket har �nnu inte tagit fram n�gra riktlinjer f�r oss med udda djur i hem milj�. Tills dess att dom tar upp nya regler f�r husdjur kommer dessa regler att g�lla.

DFS 2004:19
Saknr L 108

2 kap. Kloakdjur och pungdjur
Allm�nt
1 � Alla arter f�r s�songsf�rvaras inomhus i utrymme alternativt inomhusutrymme
med visning.

Myrpiggsvin
2 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m�/individ, dock minst 15 m�.
Stall/nattkvarter: 2 m�/individ, dock minst 6 m�.
Utomhusutrymme med visning: 20 m�.
Utrymmenas utformning: Gr�vm�jligheter.

K�nguruer > 25 kg
3 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 4 m�/individ, dock minst 50 m�.
Stall/nattkvarter: 4 m�/individ, dock minst 24 m�.
Utomhusutrymme med visning: 1 000 m�.

K�nguruer 10 - 25 kg
4 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m�/individ, dock minst 50 m�.
Stall/nattkvarter: 2 m�/individ, dock minst 12 m�.
Utomhusutrymme med visning: 500 m�.

K�nguruer < 10 kg
5 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m�/individ, dock minst 50 m�, h�jd
3 m f�r tr�dk�nguruer.
Stall/nattkvarter: 2 m�/individ, dock minst 6 m�, h�jd
3 m f�r tr�dk�nguruer.
Utomhusutrymme med visning: 100 m�.
Utrymmenas utformning: Kl�tterm�jligheter f�r tr�dk�nguruer.

Vombat och pungdj�vul
6 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 4 m�/individ, dock minst 50 m�.
Stall/nattkvarter: 4 m�/individ, dock minst 8 m�.
Utomhusutrymme med visning: 100 m�.
Utrymmenas utformning: Gr�vm�jligheter.

Koala
7 � Koala f�r h�llas inomhus �ret runt.

8 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Utrymme: 50 m�, h�jd 3 m.
Utrymmets utformning: Kl�tterm�jligheter, tre insynsskyddade
sidor.

�vriga marklevande kloakdjur och pungdjur 1 - 5 kg
9 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m�/individ, dock minst 10 m�.
Stall/nattkvarter: 2 m�/individ, dock minst 6 m�.
Utomhusutrymme med visning: 10 m�.
Utrymmenas utformning: Gr�vm�jligheter f�r n�bbdjur och
Macrotis. Bass�ng 10 m�, djup
0,5 m f�r n�bbdjur.

�vriga marklevande pungdjur 0,25 - 1 kg
10 � Arterna f�r h�llas inomhus �ret runt.

11 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Utrymme: 4 m�.
Utrymmets utformning: Bass�ng 1 m�, djup 0,3 m f�r
Chironectes.

�vriga marklevande pungdjur < 0,25 kg
12 � Arterna f�r h�llas inomhus �ret runt.

13 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Utrymme: 2 m� om insynsskyddat ovanifr�n,
annars 4 m�.
Utrymmets utformning: Gr�vm�jligheter f�r pungmullvad.

�vriga tr�dlevande pungdjur 1 - 5 kg
14 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m�/individ, dock minst 10 m�, h�jd
3 m.
Stall/nattkvarter: 2 m�/individ, dock minst 6 m�, h�jd
3 m.
Utomhusutrymme med visning: 10 m�.
Utrymmenas utformning: Kl�tterm�jligheter.

�vriga tr�dlevande pungdjur 0,25 - 1 kg
15 � Arterna f�r h�llas inomhus �ret runt.

16 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Utrymme: 4 m�.
Utrymmets utformning: Kl�tterm�jligheter.

�vriga tr�dlevande pungdjur < 0,25 kg
17 � Arterna f�r h�llas inomhus �ret runt.

18 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Utrymme: 2 m� om insynsskyddat ovanifr�n,
annars 4 m�, h�jd 1,5 m.
Utrymmets utformning: Kl�tterm�jligheter.

�

3 kap. Sydamerikanska tandfattiga d�ggdjur, ins�kt�tare, spetsekorrar,
p�lsfladdrare, klippgr�vlingar, jordsvin, myrkottar
och elefantn�bbm�ss
Allm�nt
1 � Alla arter f�r s�songsf�rvaras inomhus i utrymme alternativt inomhusutrymme
med visning.

Myrkottar > 4 kg, jordsvin och j�tteb�lta
2 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 6 m�/individ, dock minst 50 m�.
Stall/nattkvarter: 6 m�/individ, dock minst 12 m�.
Utomhusutrymme med visning: 100 m�.
Utrymmenas utformning: Gr�vm�jligheter.

Myrkottar < 4 kg
3 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m�/individ, dock minst 10 m�, h�jd
3 m.
Stall/nattkvarter: 2 m�/individ, dock minst 6 m�, h�jd
3 m.
Utomhusutrymme med visning: 10 m�, h�jd 3 m.
Utrymmenas utformning: Kl�tterm�jligheter.

B�ltor 1 - 15 kg
4 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m�/individ, dock minst 10 m�.
Stall/nattkvarter: 2 m�/individ, dock minst 6 m�.
Utomhusutrymme med visning: 10 m�.
Utrymmenas utformning: Gr�vm�jligheter.

B�ltor < 1 kg
5 � Arterna f�r h�llas inomhus �ret runt.

6 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Utrymme: 4 m�.
Utrymmets utformning: Gr�vm�jligheter.

Seng�ngare
7 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Utrymme: Volym 75 m3 med minsta yta 15 m�
och minsta h�jd 3 m.
Utrymmets utformning: Kl�tterm�jligheter i hela utrymmet
med markkontakt.

J�ttemyrslok
8 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 6 m�/individ, dock minst 50 m�.
Stall/nattkvarter: 6 m�/individ, dock minst 24 m�.
Utomhusutrymme med visning: 2 000 m�.

Tamanduor
9 � Tamanduor f�r h�llas inomhus �ret runt.

10 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m�/individ, dock minst 20 m�, h�jd
3 m.
Stall/nattkvarter: 2 m�/individ, dock minst 12 m�, h�jd
3 m.
Utomhusutrymme med visning: 100 m�, h�jd 3 m.
Utrymmenas utformning: Kl�tterm�jligheter.

Dv�rgmyrslok
11 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 4 m�.
Utomhusutrymme med visning: 10 m�.
Utrymmenas utformning: Kl�tterm�jligheter.

Igelkottar
12 � Tropiska arter f�r h�llas inomhus �ret runt.

13 � Arter som naturligt lever i kallt klimat f�r h�llas enbart utomhus med
tillg�ng till bol�da.

14 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m�/individ, dock minst 20 m�.
Stall/nattkvarter: 2 m�/individ, dock minst 6 m�.
Utomhusutrymme med visning: 100 m�.
Utrymmenas utformning: �vervintringsm�jligheter f�r arter
som g�r i vinterdvala.

�vriga insekt�tare > 0,25 kg
15 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m�/individ, dock minst 10 m�.
Stall/nattkvarter: 2 m�/individ, dock minst 6 m�.
Utomhusutrymme med visning: 10 m�.
Utrymmenas utformning: Gr�vm�jligheter f�r snabelslidm�ss.
Bass�ng 1 m�, djup 0,3 m f�r Potamogale.

�vriga insekt�tare < 0,25 kg
16 � Arterna f�r h�llas inomhus �ret runt.

17 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Utrymme: 2 m�, h�jd 1,5 m.
Utrymmets utformning: Gr�vm�jligheter f�r Hemicentetes,

�

Microgale, guldmullvadar, mullvadar
och myskm�ss.
Bass�ng 1 m�, djup 0,3 m f�r myskm�ss. Spetsekorrar
18 � Spetsekorrar f�r h�llas inomhus �ret runt.

19 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 5 m�.
Stall/nattkvarter: 5 m�.
Utomhusutrymme med visning: 10 m�.
Utrymmenas utformning: Kl�tterm�jligheter.

P�lsfladdrare
20 � P�lsfladdrare f�r h�llas inomhus �ret runt.

21 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Utrymme: 20 m�, h�jd 3 m.
Utrymmets utformning: Kl�tterm�jligheter.

Klippgr�vlingar
22 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 2 m�/individ, dock minst 20 m�.
Stall/nattkvarter: 2 m�/individ, dock minst 6 m�.
Utomhusutrymme med visning: 100 m�, h�jd 3 m f�r Dendrohyrax.
Utrymmenas utformning: Kl�tterm�jligheter f�r Dendrohyrax.

Elefantn�bbm�ss
23 � Elefantn�bbm�ss f�r h�llas inomhus �ret runt.
24 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Utrymme: 4 m�.

4 kap. Fladderm�ss
Alla fladderm�ss
1 � Alla arter f�r h�llas inomhus �ret runt.

2 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Utrymme: Vingspannet (i meter) i kvadrat,
multiplicerat med 40. Minsta till�tna
utrymme �r dock 20 m�. H�jd 3 m.
Utrymmets utformning: L�ngsta v�ggen eller diametern
minst 10 g�nger vingspannet, dock
minst 5 m. Eko-lokalisering hos
vissa arter kr�ver ljudd�mpande
v�ggmaterial och en oregelbunden
rumsform.
Arean ber�knas genom att vingspannet m�ts i meter och kvadreras,
d�refter multipliceras talet med 40 och avrundas till n�rmaste heltal.
Med vingspann avses st�rsta vuxna djuret m�tt fr�n vingspets till
vingspets.
Exempel:
Vingspann L�ngsta v�gg Area
0,7 m 7 m 20 m�
1,0 m 10 m 40 m�

1,3 m 13 m 68 m�
1,7 m 17 m 116 m�

5 kap. Primater
Allm�nt
1 � Bakh�gn ska finnas.

2 � Om inte annat anges ska minst h�lften av ytan best� av mjuk mark eller
vara mjukgjord. Detta g�ller s�v�l inomhus- som utomhusutrymmen.

3 � Utomhusutrymmet ska vara utrustat med skydd f�r regn, vind och sol.

4 � Viloplatserna ska vara s� stora att aporna kan ligga utstr�ckta i hela sin
l�ngd.

5 � Alla arter f�r s�songsf�rvaras i inomhusutrymme med visning.

Tr�dlevande halvapor > 5 kg
6 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: Volym 150 m� med minsta yta
30 m� och minsta h�jd 3 m.
Utomhusutrymme med visning: 200 m� i frianl�ggning alternativt
150 m� i bur, h�jd 4 m.
Utrymmenas utformning: Kl�tter- och hoppm�jligheter, upph�jda
viloplatser.

Tr�dlevande halvapor 1,5 - 5 kg utom ringsvanslemurer
7 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: Volym 20 m� med minsta yta 5 m�
och minsta h�jd 3m.
Utomhusutrymme med visning: Volym 40 m� med minst yta 10 m�
och minsta h�jd 3 m.
Utrymmenas utformning: Rikligt med kl�tter- och hoppm�jligheter,
vertikala och horisontella
stammar eller motsvarande, boholkar,
upph�jda viloplatser.

Ringsvanslemur
8 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: Volym 100 m3 med minsta yta
30 m� och minsta h�jd 3 m.
Utomhusutrymme med visning: 50 m�, h�jd 3 m.
Utrymmenas utformning: Rikligt med kl�tter- och hoppm�jligheter,
vertikala och horisontella
stammar eller motsvarande, boholkar,
upph�jda viloplatser.

Sp�kdjur och tr�dlevande halvapor < 1,5 kg och apor < 1 kg
9 � Arterna f�r h�llas inomhus �ret runt.

10 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: Volym 10 m� med minsta yta 3 m�.
Utomhusutrymme med visning: Volym 20 m� med minsta yta 5 m�.
Utrymmenas utformning: Rikligt med kl�tter- och hoppm�jligheter,
vertikala stammar eller
motsvarande, boholkar.

Tr�dlevande apor 9 - 20 kg
11 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 50 m�, h�jd 5 m.
Utomhusutrymme med visning: 350 m� i frianl�ggning alternativt
250 m� i bur, h�jd 5 m.
Utrymmenas utformning: Rikligt med kl�tter- och hoppm�jligheter,
h�gt bel�gna viloplatser. I
utomhusutrymmet ska dessutom
finnas regn- och vindskydd.

Tr�dlevande apor 5 - 9 kg
12 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 50 m�, h�jd 3 m.
Utomhusutrymme med visning: 250 m� i frianl�ggning alternativt
150 m� i bur, h�jd 4 m.
Utrymmenas utformning: Rikligt med kl�tter- och hoppm�jligheter,
h�gt bel�gna viloplatser. I
utomhusutrymmet ska dessutom
finnas regn- och vindskydd.

Tr�dlevande apor 1 - 5 kg
13 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: Volym 20 m� med minsta yta 5 m�
och minsta h�jd 3 m.
Utomhusutrymme med visning: Volym 40 m� med minsta yta 10 m�
och minsta h�jd 3 m.
Utrymmenas utformning: Rikligt med kl�tterm�jligheter,
vertikala stammar eller motsvarande,
h�gt bel�gna viloplatser, boholkar.

Marklevande apor 5 - 20 kg utom babianer
14 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 100 m�, h�jd 3 m.
Utomhusutrymme med visning: 200 m�.
Utrymmenas utformning: Kl�tterm�jligheter, niv�skillnader
med upph�jda viloplatser. I utomhusutrymmet
ska dessutom finnas
vind- och regnskydd.

Babianer
15 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: 100 m�, h�jd 3 m.
Utomhusutrymme med visning: 500 m�.
Utrymmenas utformning: Upph�jda viloplatser. I utomhusutrymmet
ska dessutom finnas niv�skillnader
samt vind- och regnskydd.

Gibbonapor
16 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: Volym 250 m� med minsta yta
30 m� och minsta h�jd 5 m.
Utomhusutrymme med visning: 200 m� i frianl�ggning alternativt
250 m� i bur, h�jd 5m.
Utrymmenas utformning: Rikligt med kl�tterm�jligheter samt
utrymme och horisontella greppanordningar
f�r "svinghopp", h�gt bel�gna
skyddade viloplatser. I utomhusutrymmet
ska dessutom finnas
h�gt bel�gna vind- och regnskyddade
sittplatser.

M�nniskoapor
17 � Utrymmeskrav enligt f�ljande:
Inomhusutrymme med visning: Volym 1 000 m� med minsta yta
150 m� och minsta h�jd 5 m.
Utomhusutrymme med visning: 500 m� i frianl�ggning alternativt
1 000 m� i bur, h�jd 5 m.
Utrymmenas utformning: Rikligt med kl�tterm�jligheter, viloplatser
p� olika niv�er, tillflyktsst�llen.
Minst tv� stycken vind- och
regnskydd

All info kommer ifr�n jordbruksverket.se
taget ifr�n L108 f�reskriften

Regler och lagar v�rt att t�nka p�

Wed, 18 Nov 2009 21:41:17 GMT

Lite utplock ifr�n L108 lagen som g�ller f�r de udda/exotiskadjuren

DFS 2004:19
Saknr L 108

14 � Varje art av d�ggdjur eller f�gel ska h�llas i grupp om tv� eller flera
individer s� att en f�r djurarten socialt l�mplig grupp skapas. Dock f�r ett djur
h�llas ensamt om det finns artspecifika, medicinska eller beteendem�ssiga sk�l
f�r detta. Vidare f�r enstaka djur h�llas ensamma under kortare perioder om det
finns avelsm�ssiga sk�l f�r detta.
Ytterligare best�mmelser om hur djur f�r h�llas finns i 2 - 16 kap.

15 � Djurutrymmen ska utformas enligt artspecifika krav och berikas p� ett s�dant
s�tt att djuren har m�jlighet att bete sig naturligt. Berikningen omfattar
s�v�l fysiska egenskaper i djurets milj� som de dagliga sk�tselrutinerna

Djurutrymmen
M�ttf�reskrifter
17 � Djurutrymmen ska h�lla minst de m�tt som anges i 2 - 16 kap. I de fall
m�tt saknas f�r inomhusutrymmen som inte �r avsedda f�r visning, g�ller
samma m�tt som f�r utrymmen f�r visning. Detta g�ller ej bakh�gn.
F�r utomhusutrymme med visning g�ller samma m�tt och krav p�
utformning som f�r inomhusutrymme med visning om inget annat anges.

18 � Djur som f�r h�llas �ret om i inomhusutrymme f�r �ven visas i utomhusutrymme
som ej uppfyller m�ttf�reskrifterna om djuren har st�ndig tillg�ng till
inomhusutrymmet.

19 � Arter som saknar uppgifter om minimim�tt f�r inomhusutrymme med
visning f�r ej visas publikt inomhus.

20 � Om m�ttf�reskrifterna anger utrymme per individ avses vuxna djur. I
utrymmet f�r d� dessutom finnas avkomma till dess de �r avvanda och/eller
sj�lvst�ndiga. I de fall vikt anges avses medelvikten f�r vuxna djur. I de fall det
f�religger en stor k�nsdifferens med avseende p� medelvikten, r�knas medelvikten
p� det storvuxna k�net. Om inget annat anges g�ller utrymmet f�r fler �n
ett djur.
F�rsta stycket g�ller inte djurarterna i 15 och 16 kap.

21 � Om inte annat anges ska takh�jden inomhus vara minst 2,2 m.

22 � Om inte annat anges i 2 - 14 kap. ska b�de inomhus- och utomhusutrymme
finnas.

23 � Ut�ver vad som anges i 2 - 16 kap. f�r nattaktiva djur i 2, 3, 5, 9 och 11
kap. visas inomhus �ret om.

Utformning
24 � Djurutrymmen ska vara utformade s� att
- de �r rymningss�kra,
- de �r l�tta att g�ra rena,
- det finns godtagbara f�ruts�ttningar att r�dda djuren vid brand,
- risken f�r att djuren skadar sig minimeras,
- djuren inte uts�tts f�r rovdjursangrepp,
- djur i angr�nsande utrymmen inte kan skada eller stressa varandra,
- det finns m�jlighet att avskilja eller behandla djur, samt
- de kan inspekteras utan att uts�tta djuren f�r on�dig stress.

Visningsutrymmen ska vara konstruerade s� att de �r insynsskyddade fr�n
minst ett h�ll eller ha en storlek, utformning eller inredning som ger motsvarande
skydd. N�rmare best�mmelser om utrymmets utformning f�r vissa
arter finns i 2 - 16 kap.

25 � St�ngsel ska vara utformat och anordnat p� s�dant s�tt att djur som h�lls
inom st�ngslet under normala f�rh�llanden inte skadas. Taggtr�d f�r inte s�ttas
upp p� ett s�dant s�tt att djuren kan komma i kontakt med den.

26 � F�nster och elektriska installationer som djuren kan n� ska vara f�rsedda
med l�mpliga skydd eller vara utf�rda s� att skaderisk inte f�religger.

27 � Djur som vistas ute hela dygnet ska ha tillg�ng till vind- och regnskydd
eller annan byggnad som ger dem skydd mot nederb�rd och vind samt en torr
och ren liggplats, d�r samtliga djur samtidigt kan s�ka skydd. Om inte annat
anges i 2 - 14 kap. beh�ver djur som tas in i inomhusutrymme nattetid inte ha
tillg�ng till s�dant skydd. De ska dock ha tillg�ng till skugga under den varma
�rstiden.

28 � Om allm�nheten har m�jlighet att ber�ra djuren ska djuren alltid ha
tillg�ng till ett retr�ttutrymme. H�gn d�r allm�nheten kan g� in i ska ha
kontinuerlig �vervakning och retr�ttutrymmet ska vara tydligt avgr�nsat, fritt
tillg�ngligt f�r djuren samt ligga i anslutning till bol�da, stallutrymme eller
annan form av skydd. Kontinuerlig �vervakning beh�vs inte f�r h�gn med
enbart flygande f�glar.

�

Hygien
30 � Terr�ng och markbeskaffenhet i utomhusutrymmen ska vara l�mpliga f�r
djurarten ifr�ga. Marken ska vara tillr�ckligt dr�nerad s� att inte hela ytan blir
bl�t och s�ndertrampad under normala v�derleksf�rh�llanden. God hygien ska
uppr�tth�llas s�rskilt runt utfodrings- och vattenplatser.

31 � Vattnet i dammar och bass�nger ska renas och ha en fungerande pumpoch
filteranl�ggning eller fungerande vattenoms�ttning s� att en god hygien
uppr�tth�lls.

32 � Golv, v�ggar och tak ska vara av l�mpliga material och vara l�tta att reng�ra.

Buller
39 � Djur f�r inte uts�ttas f�r buller av s�dan niv� och frekvens att det p�verkar
djurens h�lsa menligt. De f�r endast tillf�lligtvis uts�ttas f�r mekaniskt buller
�verstigande 65 dBA.

Foder och vatten
40 � Utfodring och vattning, f�r de arter d�r det �r m�jligt, ska ske p� ett
s�dant s�tt att samtliga individer samtidigt har tillg�ng till foder och vatten.

41 � Landlevande djur som h�lls vid temperaturer �verstigande 0�C ska ha fri
tillg�ng till f�r djuret tj�nligt dricksvatten. Djur som h�lls vid l�gre temperatur
ska ges uppv�rmt dricksvatten minst tv� g�nger dagligen om de inte har
tillg�ng till vatten i fryss�ker automat, fryss�ker k�lla eller motsvarande.

42 � Djur ska dagligen ha tillg�ng till foder av f�r arten och �rstiden l�mplig
sammans�ttning, struktur och m�ngd. Fiskar, groddjur, kr�ldjur samt k�tt�tande
d�ggdjur f�r utfodras med l�ngre tidsintervall.
Tillsyn och sk�tsel

43 � Djur ska h�llas p� s�dant s�tt att tillsynen �ver djuren kan ske utan
sv�righeter. Tillsyn ska ske minst en g�ng dagligen.

44 � Str�b�ddar och bol�dor ska h�llas torra och rena. Djurutrymmen ska vara
f�rsedda med botten- och bomaterial av god hygienisk kvalitet i tillr�cklig
m�ngd och materialen ska vara anpassade efter djurarten.

45 � Det ska finnas minst en s�rskild plats f�r reng�ring av utrustning m.m.
som kommit i kontakt med djur. Reng�ring ska ske p� ett s�dant s�tt att smittspridning
f�rebyggs.
Reng�ring av utrustning och f�rem�l som kommit i kontakt med reptiler
f�r inte ske p� de platser d�r utrustning fr�n andra djur hanteras.

46 � Djur f�r inte h�llas tjudrade annat �n tillf�lligtvis. Undantag ges f�r vissa
djur inomhus enligt 10 kap. Djurens r�relsefrihet f�r inte begr�nsas genom att
olika delar av djurets kropp binds samman.
F�r djur som h�lls utomhus g�ller vidare att dess r�relsefrihet inte f�r
begr�nsas genom att en tyngd eller annat hindrande f�rem�l f�stes vid djuret.

47 � Daglig utevistelse kr�vs f�r alla djur utom f�r arter som f�r h�llas
inomhus med visning �ret om och/eller kan h�llas i s�songsf�rvaring. Kravet p�
daglig utevistelse g�ller dock inte vid v�derleksf�rh�llanden som inneb�r en
uppenbar risk f�r djurens h�lsa och v�lbefinnande.

Lite urklipp ifr�n L108 lagen som du finner p� jordbruksverket.se
Eller via denna l�nk: L108

Skadade vilddjur

Sun, 15 Nov 2009 01:07:33 GMT

Man h�r ofta om folk som tagit hand om �vergivna djurungar, skadade vilddjur och annat. Men vad ska man egentligen g�ra n�r man hittar ett skadat djur ute i naturen? Och �r alla "�vergivna" ungar verkligen �vergivna?

�

Skriver denna text f�r att jag �r s� tr�tt p� "sn�lla m�nniskor" som tror att de g�r djuren en tj�nst n�r de tar in alla skadade och �vergivna (som oftast inte alls �r �vergivna) djur.

Att t�nka p� n�r man ser skadade djur:

�

* Enligt lag f�r en privatperson ej ha ett skadat vilt djur hemma mer �n 48 timmar! �ven om 48 timmar inte l�ter mycket, s� kan djurungar d� under dessa timmar ifall du inte har full koll p� vad du g�r.

* Ge inte ett skadat djur vatten eller f�da! Detta kan f�rv�rra djurets tillst�nd.

* Viltf�ngade djur �r enligt djurskyddslagen olagliga att h�lla f�r s�llskap eller hobby.

* Kontakta polisen n�r du hittar ett skadat djur eller en skadad f�gel.

* Kontakta ALLTID polisen ifall du tvingats avliva eller av misstag skjutit, som det �r jaktf�rbud p�.

�

Att ta hand om �vergivna djurungar

Att en djurunge �r ensam betyder INTE att denna �r �vergiven! Troligen �r mamman bara iv�g och h�mtar mat. Enda g�ngen ett djur kan betraktas som �vergivet �r n�r du har bevis p� att mamman �r d�d.

Ifall du tror att en f�gel/djur unge �r �vergivet - st�ll dig p� avst�nd och �vervaka! Det �r inte f�rr�n du sett att den inte matats p� m�nga timmar som du kan konstatera att den �r �vergivet. Den �r allts� inte ensam bara f�r att mamman �r borta de 2 minuterna du g�r f�rbi. Du m�ste �ven t�nka p� att sitta p� ett s�dant avst�nd att du inte skr�mmer bort mamman! Hon m�ste v�ga �terv�nda till sin/a ungar.

�

Ta inte upp djurungar innan du �r 110% s�ker p� att de �r �vergivna!

�

En till anledning att inte ta upp djurungar �r att modern kan vara s� beskyddande att hon anfaller. �ven om du inte tycker du ser henne, kan hon sitta bakom en buske eller uppe i ett tr�d (om det �r en f�gel) och anfalla dig n�r du f�rs�ker n�rma dig ungen. S� f�r din egen h�lsa - r�r inte djurungar i on�dan!

Ett djur som har blivit uppf�tt av m�nniskor har inte l�rt sig att hitta mat p� egen hand, och kan d�rf�r inte klara sig sj�lv ute i naturen. Allts� kan du INTE ta in en "�vergiven" djurunge, f�da upp den sj�lv, f�r att sedan sl�ppa ut den! Djuret beh�ver rehabiliteras och sedan v�njas vid en vild milj� stegvis. Detta sk�ter polisen, djursjukhus och djurparker hand om - allts� inget du ska g�ra sj�lv, s� l�nge du inte f�tt i uppdrag av n�gon av n�mna att g�ra det sj�lv.

�

Kr�vs det tillst�nd f�r att ta hand om skadade vilddjur?

Jag citerar fr�n Naturv�rdsverkets hemsida:�

F�r att v�rda och rehabilitera skadat vilt kr�vs tillst�nd fr�n L�nsstyrelsen ochNaturv�rdsverket, enligt jaktlagstiftningen. Ett antal privatpersoner och f�reningar har tillst�nd att ta hand om skadade djur. Tillst�nden g�ller vanligen igelkott, ekorre, harar samt fredade f�glar. V�rden ska ges under �verinseende av veterin�r.

�

Vilda djur i f�ngenskap

Ett vilt djur ska inte h�llas i f�ngenskap, vare sig det �r skadat eller inte. Enligt djurskyddslagen �r det olagligt att h�lla viltf�ngade djur i f�ngenskap!

�

Trafikolyckor

Vid en trafikolycka, kolla s� att djuret lever.

�r djuret d�tt s� tag genast bort det fr�n v�gen. Annars kommer rovdjur och as�tare lockas till gatan, och d� riskerar dessa att ocks� bli p�k�rda.

Springer djuret iv�g m�ste polis kontaktas s� att en jaktviltv�rdare kan s�ka upp djuret. Leta aldrig efter skadade djur sj�lv!

G� inte fram till djur som kan vara farliga, tex viltsvin.

F�glar som blivit p�k�rda m�ste ocks� f�rs�kas f�ngas in f�r unders�kning. �ven om de flyger/hoppar iv�g s� kan de ha allvarliga inre skador.

F�ljande djur m�ste anm�las enligt jaktf�rordningen, 40�, vid trafikolycka:

* Bj�rn
* Varg
* J�rv
* Lo
* �lg
* Hjort
* R�djur
* Utter
* Vildsvin
* Mufflonf�r
* �rn

�

Hur kan jag hj�lpa en skadad f�gel?

Kolla om djuret kan st�. Kan det inte s� har det troligen en fraktur i ena eller b�da benen, eller s� har den kanske f�tt en hj�rnskakning efter att ha flygit in i n�got.

Du ska �ven kolla s� att inte n�bben �r skadad eller bruten. �r n�bben skadad s� f�r f�geln v�ldigt sv�rt att �ta och dricka, s� d� b�r den tas om hand!

Kolla �ven s� att inte vingarna eller �vriga kroppen ser konstig eller skadad ut.

Det �r bra om du kollar omgivningen runt dig, ifall du kan hitta vad det �r f�geln blivit skadad av. Flygt in i n�got stort f�nster, blivit p�k�rd, eller n�gon m�nniska som medvetet skadat den? Ligger den tex utanf�r en skola �r det inte helt om�jligt att n�gra barn skadat den (NOTE; Detta skriver jag inte av f�rdomar utan f�r att jag sj�lv varit med om v�ldigt m�nga barn som skadat djur n�r jag var liten. Inte jag d�! Men folk p� min g�rd drog tex av benen fr�n m�sungar och l�t dem �ka nedf�r rutshkanan.) och verkar det som att s� �r fallet �r det ju bra om du kan kontakta n�gon vuxen p� skolan.

�

Ett vanligt problem �r tuggummi som fastnat i antingen fj�drar eller n�bb. Har f�geln tuggummi i n�bben m�ste detta tas bort eftersom det annars t�pper till n�bben s� f�geln sv�lter ihj�l. Tuggummi i fj�drarna klipps enklast bort.

Ingrip INTE om en f�gel bara har ett �ga! Detta �r relativt vanligt och inget f�geln lider av, undantag rovf�glar (men rovf�glar ska du �nd� inte f�rs�ka g� fram till).

�

Du f�ngar enklast in f�geln genom att kasta en filt p� den.

�

Hur kan jag hj�lpa en �vergiven/skadad f�gelunge?

Normalt kan f�gelbon inte flyttas, men hittar du ett p� marken kan du �nd� f�rs�ka f� upp det p� sin ursprungliga plats. Svalbon trillar ofta s�nder pga att de �r f�r svaga, du kan d� placera det i en rengjord och uppklippt mj�lkkartong.

Hittar du en f�gelunge som �r ensam s� ska du f�rs�ka hitta antingen det ursprungliga boet, eller ett bo med samma art och n�gorlunda lika stora ungar. T�nk p� att l�gger du den i ett bo med f�r stor kull s� f�r mamman sv�rt att hitta f�da till alla.

Duvor l�mnar ofta boet redan innan de kan flyga. De sitter d� skyddat p� marken, och mamman kommer dit och matar den.

Alla kr�kf�glar matar sina ungar fast�n de har trillat ner ur boet, f�rrutom r�kor. R�kor �r allts� den enda kr�kf�geln som du m�ste s�tta tillbaka ungarna hos!

Du kan ibland hitta mesungar och andra sm�f�glar p� marken, dessa �r oftast utdragna av skator. Svaga och h�rl�sa individer b�r avlivas

Hos rovf�gelungar v�gar inte f�r�ldrarna fram under tiden det �r en m�nniska i n�rheten! Ser allts� en unge �vergiven ut, b�r du g� d�rifr�n s� snabbt som m�jligt s� att mamman v�gar sig fram.

�

Hur kan jag hj�lpa en skadat/�vergivet djur eller djurunge?

OBS!! Ge INTE vanlig mj�lk till djuren! F�r de flesta djur och ungar �r det j�ttefarligt med mejeriprodukter!, till och med livsfarligt!

�

Vad du ska g�ra med f�ljande djur eller ungar. I bokstavsordning.

Ekorrar: Ta p� dig handskar! Ekorrar har inte bara dj�vulska klor (pratar av erfarenhet...) utan kan �ven bitas rej�lt n�r de blir stressande (egen erfarenhet d�r med...) och eftersom de �ppnar n�tter med t�nderna s�ger det sig sj�lv att de �r vassa...

Kolla efter vad som �r skadat, om benen verkar brutna eller om ryggen �r skadad tex. L�gg ekorren p� n�got mjukt i en kartong och kontakta sedan viltrehabiliterare.

Ungarna kan ibland trilla ner ur sina bon, och har d� sv�rt att komma tillbaka upp (eftersom dessa ofta finns h�gst uppe i tr�den). Letar du i de n�rmsta tr�den, hittar du troligen ett stort risbo bland de h�gsta grenarna. S�tt ungen i tr�det s� l�ngt upp du kan komma, p� ett s�tt s� det inte riskerar att trilla igen, s� kommer troligen mamman och h�mtar den. Sitter den ensam i ett tr�d s� r�r den INTE, f�r�ldrarna finns i n�rheten!

�r ungen skadad och du beh�ver ta hand om den s� ge den Whiskas Kattmj�lk eller liknande.

Harar: St�d benen! Harar sparkar s� h�rt att de kan inte bara skada dig, utan sig sj�lv ocks�.

OM DU HITTAR EN ENSAM HARUNGE, ta INTE hem den! Harar l�mnar inte sina barn i bon utan ute p� f�lt. F�r�ldrarna finns i n�rheten!

Ibland tror folk att det �r kaninungar de tagit hand om. Uppt�cker du att det �r en hare �r det viktigt att du s�tter tillbaka haren d�r den hittades. Viktigt att det �r precis samma st�lle, annars hittar inte modern den.

Igelkottar: Igelkotten �r det vanligaste djuret att bli p�k�rd, p� grund av att de inte �r r�dda f�r bilar! Pga hur sm� de �r finns det oftast inget att g�ra, men lever den s� har den troligen allvarliga inre skador, kontakta genast en viltrehabiliterare!

Igelkottar fastnar ofta i tr�nga r�r, d� de f�rs�ker ta sig in d�r f�r att bygga bo. Ta tag med tv� t�nger p� varsin sida om den och dra ut. G�r det snabbt, det �r b�ttre att det g�r lite mer ont under en kortare tid �n att den ska beh�va lida l�nge!

Igelkottsungar kan klara sig sj�lva med viss hj�lp. Servera majsv�lling eller getmj�lk p� ett fat, med vitaminer (tex hundvitaminer). OBS! Ge inte vanlig mj�lk! Det �r f� djur som klarar av att �ta/dricka mejeriprodukter.

Kaniner: �r det en �vergiven eller bortsprungen tamkanin du misst�nker att du hittat, kontakta en lokal djurskyddsf�rening. Du b�r s�tta upp lappar i n�rheten f�r att f�rs�ka hitta �garen. Tyv�rr sl�pps m�nga kaniner ut n�r �garna tr�ttnat.

Katt: �r det en �vergiven tamkatt du misst�nker att du hittat, kontakta en lokal djurskyddsf�rening eller polisen. De kommer troligen skicka n�gon f�r att h�mta den inom det n�rmsta dygnet.

R�djur: R�djur blir v�ldigt, v�ldigt s�llan �vergivna av sina m�drar. Har ett kid �nd� av n�gon anledning blivit tillf�ngataget, b�r du s� snabbt som m�jligt �terl�mna det i n�rheten av vart det hittades. Ungen b�rjar d� kalla p� mamman. Du b�r l�mna platsen, eftersom mamman inte kommer fram f�rr�n den k�nner sig s�ker.

R�v: Ta INTE hand om r�vungar! En tam r�vunge kommer inte att leva l�nge. Djurparker tar inte heller emot tama r�vungar, eftersom de m�ste matas f�rhand och klarar sig inte alls sj�lva. R�vungar �r ofta utanf�r boet och utforskar p� egen hand, s� troligen �r mamman i n�rheten!

�

Telefonnummer:

Katastrofhj�lp F�glar och Vilt: 070-54 71 700

�

K�llor/L�nktips:

Naturv�rdsverket: Att ta hand om skadade djur

Naturv�rdsverket: R�d om vilda djurungar

Naturv�rdsverket: R�d om f�gelungar

Djurskyddet Sverige

Djurskyddet Karlstad (mycket bra text)

Expressen: "Ta hand om skadat djur - ett brott"

Markku Harju tar hand om skadade djur

Skadade Vilda Djur

Persisk jird

Thu, 22 Oct 2009 21:57:07 GMT

Den Persiska jirden (Meriones persicus) �r en st�rre sl�kting till den Mongoliska gerbilen, dom �r ungef�r lika stora som en tamr�tta

Utseende: Den Persiska jirden (Meriones persicus) �r en st�rre sl�kting till den Mongoliska gerbilen, dom �r ungef�r lika stora som en tamr�tta. Dom har stora svarta �gon och stora �ron eftersom dom �r vakna p� natten. En jird blir 13-17 cm l�ng med en svans som �r 17-19 cm l�ng. Dom finns bara i en f�rg, agouti. Dom har en tofs l�ngst ut p� svansen precis som den Mongoliska gerbilen.

I det vilda: Jirden kommer ursprungligen fr�n Centralasien, Turkiet, Iran, Afghanistan samt Turkmenistan och Azerbajdzjan. Dom vill g�rna ha lite stening och slutande mark. Klimatet d�r dom lever i det vilda �r torrt, det regnar ca: 200-300ml per �r. Under sommaren kan det bli temperatur upp emot 25?c medans p� vintern kan det g� under minusstrecket. T�nk dock p� att Jirdarna �r nattdjur, och �r uppe p� natten d� temperaturen �r svalare. Jirdarna kan leva p� 2000 meters h�jd. Dom lever i grottor eller under olika �verh�ngande grenar. �Dom f�r ungar 1 g�ng p� h�sten och en g�ng p� v�ren. I genomsnittet �r det 7 ungar i varje kull. Dom �r dr�ktiga runt 28 dagar.

I f�ngenskap: Dom beh�ver en boyta p� minst en halv kvadratmeter. Dom vill ha ganska h�gt med stenar och grenar d� dom gillar att hoppa och kl�ttra. Dom vill ha ett bo d�r dom kan hamstra mat.
Jirdar �r l�tta att ha som husdjur. Dom bits oftast inte och �r l�tthanterliga n�r man v�l f�tt dom tama. Honorna f�r ungar mellan maj och september. Hon bygger ett bo och h�ller helt enkelt andra jirdar borta fr�n boet. Det �r vanligt att alla ungar �verlever eftersom jirdmammorna �r duktiga p� att ta hand om sina ungar. I f�ngenskap brukar dom f� mellan 6-7 ungar. Dom lever 6-7 �r i f�ngenskap.� Sj�lvklart ska man h�lla jirdarna i en grupp eller i alla fall ett par d� dom �r flockdjur.

Artikeln skapad av: Pose-idon
Artikeln l�nad ifr�n: Gerbiler.ifokus.se

Yttrandefrihetsgrunder

Tue, 06 Oct 2009 20:00:13 GMT

Fri �siktsbildning f�ruts�tter yttrandefrihet och informationsfrihet f�r medborgarna, dvs att alla har en m�jlighet att g�ra sin r�st h�rd. Det �r en av grundstenarna i en demokrati. Dessa r�ttigheter omfattar alla typer av medier, �ven elektroniska medier som iFokus.

Att alla har r�tt att uttrycka sin �sikt betyder dock inte att man f�r skriva vad som helst. Det finns undantag, framf�rallt kring upphovsr�ttsliga fr�gor, hetslagstiftningen och material riktat mot unga, och d� fr�mst�pornografi och/eller annat�material som kan verka f�rr�ande eller medf�ra annan allvarliga skada f�r unga.�

Det �r dock viktigt att po�ngtera att bara f�r att ett inl�gg p� forumet inte bryter mot n�gon lag s� inneb�r det inte en skyldighet att publicera det. Yttrandefriheten�ger inte automatisk r�tt att bli publicerad, t�nk hur�DN eller Rapport skulle se�ut om alla som kr�vde att f� bli publicerade�ocks� blev det.

Om du som v�rd anser att att ett inl�gg skadar dig, din sajt och diskussionen d�r, f�retaget iFokus eller en medlems integritet s� st�r det dig helt fritt att v�lja att ta bort inl�gg eller att kr�va av f�rfattaren att den skriver om det.

Skriven av: iFokus

�

Ifokus betalfunktion

Tue, 06 Oct 2009 19:45:55 GMT

I denna artikel f�r du information om de olika betalfunktionerna p� iFokus. Vilka de �r, vad de kostar och vad du f�r ut av dem

Varf�r betalfunktioner?

Att driva ett s� stort n�tverk som iFokus �r inte gratis och iFokus v�xer och utvecklas hela tiden, det tillkommer fler sajter, fler medlemmar och fler funktioner. Detta inneb�r att det �ven kr�vs bland annat fler och st�rre servrar, folk som jobbar med utvecklingen och servicen av iFokus och mycket annat som kostar pengar.

iFokus finansieras dels av den reklam som finns p� sajterna och dels genom att vi som �r medlemmar p� iFokus k�per dessa extra funktioner.

iFokus Plus

Pris och best�llning

iFokus Plus kostar 50 kr/kvartal (3 m�nader) (+ eventuell operat�rsavgift).

F�r att best�lla iFokus Plus skickar du ett sms till 72550. I sms:et skriver du: IFOKUS�PLUS�anv�ndarnamn (ist�llet f�r ordet "anv�ndarnamn" s� skriver du ditt eget anv�ndarnamn).

iFokus Plus uppdateras inte automatiskt efter utg�ngen period och ingenting dras automatiskt fr�n ditt telefonkort/abonnemang, du kan d�remot enkelt best�lla flera perioder p� samma g�ng genom att skicka best�llnings-sms flera g�nger.

Vad ing�r i iFokus Plus?

D� du best�ller iFokus Plus s� f�r du bland annat detta:

O�ndligt stor Inkorg. Skicka och ta emot precis hur m�nga privata meddelande som helst.
Bifoga filer i privata meddelanden. Skicka bilder och filer till dina v�nner i privata meddelanden.
Anpassa personliga sajten. L�gga in eget sidhuvud och anpassa f�rger p� personliga sajten.
Stor avatar. F� en fyra g�nger s� stor avatar.
Signatur. Visa en signatur i dina inl�gg, privata meddelanden och g�stboksinl�gg.
Fler fotoalbum. Organisera dina bilder i olika album.
Mer utrymme i ditt fotoalbum. Varje g�ng du f�rl�nger ditt Plus-medlemskap f�r du 1 MB extra utrymme f�r dina bilder.
Visa bilder direkt i inl�gg och kommentarer. Visa dina bilder direkt i inl�gget i forumet.
M�jlighet att ta bort inl�gg fr�n listan "Mina inl�gg" s� att de inte visas d�r �ven om det kommer nya kommentarer.
Och mer... Vi kommer fram�ver att l�gga till m�nga fler funktioner till iFokus Plus.

iFokus Minus

Pris och best�llning

iFokus Minus kostar 20 kr/m�nad (+ eventuell operat�rsavgift) och best�lls genom att du skickar ett sms med texten IFOKUS�MINUS�anv�ndarnamn (ist�llet f�r ordet "anv�ndarnamn" s� skriver du ditt eget anv�ndarnamn) till nummer 72550.

iFokus Minus uppdateras inte automatiskt efter utg�ngen period och ingenting dras automatiskt fr�n ditt telefonkort/abonnemang, du kan d�remot enkelt best�lla flera perioder p� samma g�ng genom att skicka best�llnings-sms flera g�nger.

Vad �r iFokus Minus?

iFokus Minus �r en betalfunktion som inneb�r att du betalar f�r att slippa reklamen som finns p� iFokus. En annan trevlig sak med att ha iFokus Minus �r att rutan till h�ger med "Mina sajter" blir st�rre.

Stor avatar

Pris och best�llning

Stor avatar kostar 30 kr (+ eventuell operat�rsavgift) och har inget utg�ngsdatum utan finns kvar s� l�nge du har samma anv�ndare p� iFokus. Stor avatar best�ller du genom att skicka ett sms med texten IFOKUS�AVATAR�anv�ndarman (ist�llet f�r ordet "anv�ndarnamn" s� skriver du ditt eget anv�ndarnamn) till nummer 72550.

Vad f�r jag d� jag best�ller stor avatar?

Om du vill ha en stor avatar men inte �r intresserad av de andra funktionerna som man f�r med iFokus Plus s� �r detta funktionen f�r dig!

Den vanliga avatarens storlek �r 32 x 32 pixlar, den stora avataren �r fyra g�nger s� stor allts� 64 x 64 pixlar.

En avatar �r den bild som finns bredvid alla foruminl�gg, kommentarer, g�stboksinl�gg, PM, mm som du skriver.

St�rre fotoalbum

Pris och best�llning

Mer utrymme i ditt fotoalbum kostar 10 kr (+ eventuell operat�rsavgift) f�r 10 MB och detta best�ller du genom att skicka texten IFOKUS�SPACE�anv�ndarman (ist�llet f�r ordet "anv�ndarnamn" s� skriver du ditt eget anv�ndarnamn) till nummer 72550.

Vad f�r jag d� jag best�ller st�rre fotoalbum?

F�r varje 10 kronor som du betalar in s� f�r du 10 MB extra utrymme i fotoalbumet p� din personliga sajt.

Om du st�ter p� n�got problem med n�gon av funktionerna s� kan du f� hj�lp med detta p� Support iFokus

K�lla: http://ifokus.se

Seng�ngare

Tue, 22 Sep 2009 10:15:56 GMT

Seng�ngarna tillh�r ordningen h�riga tr�gdjur och �r mest k�nda f�r att vara det l�ngsammaste d�ggdjuret i v�rlden.

Seng�ngaren �r sv�r att l�gga m�rke till d�r han h�nger or�rlig fr�n en gren. F� stannar upp och intresserar sig f�r honom och det �r precis s� han vill ha det. Seng�ngarens fr�msta f�rsvar fr�n rovdjur (och m�nniskor) �r n�mligen att inte m�rkas. Den r�r sig l�ngsamt och den raggiga gr�bruna p�lsen �r t�ckt av alger som ger den ett gr�nskimrande utseende. Ett perfekt kamouflage ibland regnskogens l�v och lavar.

Men tar man sig tid att se n�rmare p� seng�ngaren s� uppt�cker man snart att han �r ett fascinerande djur, starkt anpassad efter sin nisch. Det finns knappast n�got hos seng�ngaren som �r "alldagligt" eller "tr�kigt".

Tret�ig seng�ngare

Tv� eller tre t�r

Det finns tv� sl�kten av seng�ngare kvar idag, tv�t�ig seng�ngare (2 arter) och tret�ig seng�ngare (4 arter). L�nge trodde man att dessa sl�kten var n�ra besl�ktade, men numera vet man att de skiljde sig ifr�n varandra redan f�r 35 miljoner �r sedan och de stora likheterna i levnadss�tt och anatomi beror p� konvergent evolution, de har b�da specialiserat sig f�r att leva i liknande nischer. De tret�iga seng�ngarna �r n�rmare sl�kt med de elefantstora j�tteseng�ngarna som levde innan den f�rra istiden �n med de tv�t�iga seng�ngarna.

De tret�iga seng�ngarna �r aktiva p� olika tider av dygnet, de varvar perioder av vakenhet med perioder av s�mn. Deras f�da best�r endast i blad och knoppar. I det vilda sover de faktiskt endast ca 9.6 timmar per dygn. D�remot s� kan de i f�ngenskap sova runt 20 timmar p� ett dygn.

De tv�t�iga seng�ngarna �r n�got st�rre �n sina kusiner, och �r nattaktiva. De �ter en mer varierad kost. Olika sorters l�v blandas med knoppar, frukter och �ven insekter och �ven mindre djur n�r tillf�lle ges. Denna kost inneh�ller mer energi vilket g�r att de tv�t�iga seng�ngarna lever ett lite mer aktivt liv.

Utseende

De tv�t�iga seng�ngarna har som vuxna en kroppsl�ngd p� 54-75 cm och v�ger runt 6 kilo. Deras mindre sl�ktingar de tret�iga seng�ngarna blir, beroende p� art, 40-70 cm och har en vikt p� mellan 3-5 kilo.

Gemensamt f�r alla arterna av seng�ngare �r att deras exteri�r �r starkt anpassad till ett upp och nerv�nt liv. De har till och med utvecklats s� l�ngt mot detta m�l att de �r i stort sett helt odugliga p� marken.

Huvudet �r runt och platt med undantag f�r den n�got utskjutande nosen. Ytter�ronen �r sm� eller saknas helt, beroende p� art.

P�lsen �r gr� eller brun i olika nyanser och raggig och delar sig i en bena p� buken. P�lsen v�xer n�mligen bak�t mot ryggen, en anpassning som g�r att vattnet l�ttare rinner av djuret d� det regnar. I p�lsen p� vilda seng�ngare v�xer det alger som ger den en gr�naktig f�rgton. P�lsen �r ocks� hem �t malar, vars hela livscykel �r bunden till seng�ngarna.

De har l�nga kr�kta klor p� alla t�r med vilka de hakar i grenen de h�nger p�. De sitter s� starkt att de kan sova h�ngandes, och man hittar ibland d�da seng�ngare h�ngandes i tr�den som �r of�rm�gna att ramla ner �ven efter d�den.

Tv�t�ig seng�ngare (uppstoppad?) Foto: Arpingstone

Fram och bakbenen hos de tv�t�iga seng�ngarna �r i stort sett lika l�nga och de saknar svans. De tret�iga har betydligt l�ngre framben �n bakben och de har svans som blir upp till 9 cm l�ng. Fram- och bakbenen �r mycket r�rliga och kan vridas i 180 grader f�r att n� tr�dgrenarna.

Seng�ngare saknar framt�nder och h�rnt�nder. Kindt�nderna anv�nds f�r att mala f�dan och de forts�tter att v�xa hela seng�ngarens liv.

En anpassning f�r ett liv h�ngandes uppochner i en tr�dgren �r de tret�iga seng�ngarnas halsar. Tack vare de m�nga halskotorna har seng�ngare en r�rlighet p� upp till 270 grader i sitt huvud. En mycket l�mplig egenskap d� man som seng�ngare vill n� s� mycket blad som m�jligt utan att flytta sig i on�dan och det �r �ven en f�rdel d� det g�ller att h�lla utkik efter faror. De flesta d�ggdjur har 7 halskotor, de tret�iga seng�ngarna har 9 st.

Seng�ngarnas mest utvecklade sinne �r luktsinnet.

Topphastighet p� 0.25 km/h

N�stan allt i seng�ngarens liv handlar om att spara energi. De �ter en n�ringsfattig kost som f� andra djur klarar av. Deras mags�ck liknar lite den hos en ko, den �r uppdelad i olika kamrar och att sm�lta ett m�l mat kan ta upp till en m�nad.

De tv�t�iga seng�ngarna �r tack vare sin mer energirika kost snabbare �n de tret�iga som har en topphastighet i tr�den p� endast 0.25 km/h.

Seng�ngarna har offrat en stor del av muskelmassa f�r att beh�va s� lite underh�lls energi som m�jligt. Frambenen �r relativt starka men bakbenen �r svaga och kan inte b�ra seng�ngarens vikt p� marken.

Tack vare sin l�ngsamma �mnesoms�ttning s� beh�ver inte seng�ngaren g�ra sina behov oftare �n en g�ng varje eller varannan vecka. Detta �r en av de f� g�nger som de frivilligt beger sig ner ifr�n tr�den.

P� marken �r seng�ngaren att klumpigt djur, deras svaga kropp och l�nga klor hindrar dem. De tar sig fram krypandes p� magen med underarmarna och baksulorna och kan p� detta s�tt inte f�rflytta sig snabbare �n 2.5 meter i minuten.

En annan anpassning f�r att vara energisn�la �r att seng�ngare har en mycket l�g kroppstemperatur f�r att vara ett d�ggdjur. Faktiskt s� l�g som 34 grader d� de �r vakna, och �nnu l�gre d� de sover, ner till 24 grader. Detta �r den klart mest varierande temperaturen av alla d�ggdjur. F�r att hj�lpa till att f� upp sin temperatur s� solbadar de likt kallblodiga djur.

Tret�ig seng�ngare Foto: Leo Johannes

I det vilda

Man hittar alla arter av seng�ngare i olika trakter p� den sydamerikanska kontinenten. D�r lever de i tropisk regnskog. De tv�t�iga seng�ngarna h�ller revir och lever ensamma. Desamma g�ller de tret�iga seng�ngarnas hannar, medan honorna �r mer sociala och kan leva i l�st sammanh�llna grupper.

Reviren som kan vara upp till tv� hektar stora markeras med avf�ring och urin, men de �verlappar ofta varandra.

Naturliga fiender �r de sydamerikanska rovdjuren: jaguarer, harpyor, fossor och st�rre ormar.

Skulle en seng�ngare bli uppt�ckt och angripen av ett rovdjur s� �r dess fr�msta f�rsvar att sl� med framklorna mot fienden. Om m�jligheten finns s� kan den �ven sl�ppa ifr�n grenen och d� f�rhoppningsvis landa i vatten d�r den �r en god och ganska rask simmare.

Seng�ngarnas st�rsta hot �r skogssk�vlingen i regnskogsomr�dena. De jagas �ven av lokalbefolkningen f�r k�ttets skull. Deras l�ngsamma reproduktionstakt g�r dem s�rskilt s�rbara. Vissa arter av seng�ngare �r starkare hotade �n andra.

Fortplantning

�ven seng�ngarnas fortplantning sker i uppochnerv�nt l�ge. Efter en dr�ktighetsperiod p� 6-11,5 m�nader, beroende p� art, s� f�ds en ensam unge. Ungen f�ds i "fritt fall" och enligt vissa k�llor s� hissar modern upp den i navelstr�ngen, och enligt andra s� kl�ttrar ungen sj�lv upp dit den ska. I vilket fall s� �r det en bedrift. Ungen f�ljer sedan modern sittandes p� hennes mage. Den diar henne i 6 m�nader varefter den b�rjar �ta fast f�da. Men hon tar hand om den i ytterliggare sex m�nader, hos en del arter i totalt tv� �r.

�

I f�ngenskap

D� de tret�iga seng�ngarna st�ller s� speciella krav p� sin diet �r det mycket ovanligt att dessa h�lls i f�ngenskap ens av djurparker. D�rf�r �r det n�gon av arterna av tv�t�iga seng�ngare som �r aktuellt f�r hobby �garen. Att hitta en uppf�dare �r j�ttesv�rt. I USA s�ljs de visserligen ibland i speciella djuraff�rer som handlar med exotiska djur, men ofta �r det en l�ng v�ntetid p� seng�ngare d� det f�ds s� f� ungar av dem. M�nga verkar importera djur ifr�n Centralamerika d�r de lever, men d� �r det n�stan uteslutande vildf�ngade djur det r�r sig om.

F�r g�llande ytm�ttskrav f�r en seng�ngare ta kontakt med jordbruksverket.

"Hall� d�r! Varf�r st�r du upp och ner?" Tv�t�ig seng�ngare Foto: Ontley

Inomhusklimatet b�r efterlikna seng�ngarens hem omr�den s� l�ngt det �r m�jligt. Ta reda p� vart din art finns och d�refter hur temperatur och luftfuktighet �r d�r. Men en j�mn ganska h�g temperatur och luftfuktighet �r ett bra riktm�rke, t�nk p� att den �r starkt beroende av rumstemperaturen f�r att h�lla sin egen temperatur. Ge den �ven m�jligheter att v�rma sig under spotlights eller andra v�rmek�llor.
Seng�ngare k�nner sig trygga om de kan vila i skydd av v�xter och blad. I f�ngenskap kan detta uppn�s med upph�ngda tygskynken och remsor.

Inredningen f�r en seng�ngare best�r fr�mst av KL�TTERM�JLIGHETER. Seng�ngare �r d�liga p� att r�ra sig p� golvytor och g�r det heller inte om de inte m�ste. Inred med starka grenar och rep som seng�ngaren kan ta sig emellan. Seng�ngare g�r sina behov v�ldigt s�llan, och de g�r dem p� marken. Du kan styra vart seng�ngaren g�r sina behov genom att endast ha en eller ett par m�jliga st�llen f�r den att kl�ttra ner till golvniv�. Seng�ngare vill gr�va ner sin avf�ring s� ge den m�jlighet till detta.

I naturen f�r seng�ngarna i sig all v�tska de beh�ver fr�n f�dan de �ter och fr�n dagg. I f�ngenskap b�r de ges en eller ett par vattenk�llor i n�gon form av droppflaska f�r att efterlikna dagg. Maten kan �ven den sprayas med vatten.

Grunden i dieten b�r vara l�vv�xter. Komplettera med insekter och frukt. Spenat �r nyttigt och l�tt att f� tag i och kan utg�ra en grund i dieten. Mor�tter, �pple och annan frukt �r bra och nyttiga tillskott. Specialmat f�r primater �r �ven det en bra del att ta med. F�r en mer detaljerad foderguide ta kontakt med djurparker som du vet framg�ngsikt h�ller seng�ngare av den art du �r intresserad av.

Seng�ngare blir mycket f�sta vid sin sk�tare. N�r de �r sm� �r det naturligt f�r dem att haka p� sin mamma och h�lla sig fast vart hon �n g�r. K�per du en ung seng�ngare vill den g�ra det samma med dig. M�nga seng�ngare forts�tter g�rna �ka med dig d� de �r vuxna. "Krama" den och de hakar fast sig runt dina axlar. Vill inte seng�ngaren sitta s� kan man �ven g�ra en p�se av ett stycke kraftigt tyg d�r seng�ngaren kan sitta, knyt detta runt din hals och den kan �ka med p� din rygg. Fysisk n�rhet �r mycket viktigt f�r en ung seng�ngare.

Seng�ngare har en tendens att sova mycket mer i f�ngenskap, upp till 20 timmar. Om detta beror p� att de k�nner sig tryggare och inte beh�ver r�ra sig s� mycket f�r att hitta f�da, eller om de helt enkelt blir uttr�kade l�ter jag vara osagt.

De �r normalt mycket tystl�tna, men de kan skrika eller gn�lla om de k�nner sig �vergivna eller missn�jda i allm�nhet. De kan i f�ngenskap bli gamla, m�nga upp till 30 �r.

�

K�llor:

http://hubpages.com/hub/How-To-Take-Care-Of-The-Exotic-Pet-Sloth

http://www.conservenature.org/rainforest/sloths.htm

http://www.mcgill.ca/files/pfss/Sloths_Pamphlet.pdf

http://sv.wikipedia.org/wiki/Seng%C3%A5ngare

N�sbj�rn

Sun, 20 Sep 2009 20:14:19 GMT

N�sbj�rnar har l�nge varit en av mina favoriter, jag har i m�nga �r haft och bedrivit uppf�dning p� dessa underbara djur.

De blir otroligt tillgivna och �r l�tta att sk�ta om, de �lskar att kl�ttra och gillar �ven leksaker som bollar och andra hundleksaker. de �r �ven relativt luktfria j�mf�rt med m�nga andra exotiska p�lsdjur.

I f�ngenskap blir de ca 15 �r gamla och i det vilda har de en snitt �lder p� ca 7 �r.

Honorna �r gravida i 77 dagar och f�r 2-4 ungar vilka brukar l�mna boet efter ca 4-6 veckor.Honorna stannar oftast i gruppen de f�ds i medans hanarna brukar l�mna gruppen efter ca 3 �rs �lder.

De blir som vuxna ca 140 cm l�nga med svansen och kan v�ga upp till ca 12 kilo.

�

Kingdom: Animalia

Phylum:Chordata

Class:Mammalia

Order:Carnivora

Family:Procyonidae

Subfamily:Procyoninae

Genus:Nasua

Species:Nasua nasua

�

N�sbj�rnar �r ett gemensamt svenskt namn f�r vad som numera betraktas som tv� sl�kten: Nasua och Nasuella. B�da sl�ktena tillh�r familjen halvbj�rnar. Nasua omfattar de tv� arterna (vanlig n�sbj�rn (ringsvansad n�sbj�rn, Nasua nasua) och vitnosad n�sbj�rn (Nasua narica). Till sl�ktet Nasuella f�rs endast mindre bergsn�sbj�rn (Nasuella olivacea). �n�sbj�rn eller cozumeln�sbj�rn klassificerades tidigare som Nasua nelsoni men anses numera vara en underart av Nasua narica, och ben�mns s�lunda Nasua narica nelsoni.

Det finns idag 13 erk�nda underarter p� n�rbj�rnen,

Nasua nasua nasua

Nasua nasua aricana

Nasua nasua boliviensis

Nasua nasua candace

Nasua nasua cinerascens

Nasua nasua dorsalis

Nasua nasua manium

Nasua nasua molaris

Nasua nasua montana

Nasua nasua quichua

Nasua nasua solitaria

Nasua nasua spadicea

Nasua nasua vittata

�

Deras huvud �r l�ngt och spetsigt. Nosen �r snabelformigt f�rl�ngd och r�cker l�ngt utom munnen samt har skarpa uppvikna kanter. �ronen �r korta och avrundade. Sen finns en kort hals, en l�ngstr�ckt kropp och en svans med t�ttsittande h�r. Benen �r korta och kraftiga med fem t�r p� varje fot samt l�nga och spetsiga klor. N�sbj�rnar har fyra falska kindt�nder och tv� �kta kindt�nder i varje k�khalva.

�

De lever mer i s�llskap �n ensamma och har bra f�rm�ga att kl�ttra i tr�d. Lukten och h�rseln �r v�l utbildade. Dessa djur livn�r sig huvudsaklig av v�xt�mnen, maskar och insekter. F�r att komma �t f�dan gr�ver de i jorden. N�sbj�rnar f�rekommer i mellersta och s�dra Amerika fr�n Texas till Argentina.

Leopardus Pardalus

Sun, 20 Sep 2009 18:28:27 GMT

Ozelot (Leopardus pardalis - latin pardalis, "liten leopard") �r ett kattdjur inom underfamiljen Felinae, som lever i Syd- och Centralamerika. Namnet (engelska ocelot) h�rleds fr�n nahuatl ocelotl och aztekiska tlalocelot.

Ocelot

�

Ozeloten �r med svansen ungef�r 100 till 150 cm l�ng. Den �r 45 cm h�g vid skuldran och har en vikt mellan 10 och 16 kg. Kroppsformen liknar delvis lodjurets, med ganska l�nga ben, s�rskilt bakbenen, men i ozelotens fall �r svansen l�ngre.

�

Djuret har en gulbrun p�ls med ringformiga m�rka fl�ckar. Innanf�r ringarna �r p�lsen m�rkare �n utanf�r. Vid halsen liknar fl�ckarna remsor och p� benen punkter.

�

Ozeloten lever i Centralamerika och i norra och mellersta Sydamerika. Begr�nsning i norr �r Texas och i s�der Argentina. Katten f�redrar regnskog och mangroveskog, den ogillar �ppen terr�ng.

Man m�ste ha rikt med kl�tterm�jligheter till dem och �ven tillg�ng till bra klov�ssare �t dem, de har rej�la klor och det �r inte kul n�r de ska b�rja riva i soffan d�rhemma.�

Ozeloten lever ensam och �r huvudsakligen aktiv under dygnets m�rka timmar. Under dagen vilar den i tr�d. Den jagar mest p� marken men kl�ttrar bra. Byten �r sm� d�ggdjur och f�glar; men ormar, sm� hjortdjur och svin tar ozeloten ocks� ibland. Vanligaste bytesdjuret �r agouti.

�

Ozeloten stannar alltid i samma omr�de och hanars revir �verlappar honors. Omr�det f�r en hane blir ibland 31 km� stort medan reviret f�r en hona bara �r 14 km� stort. Hannar ut�kar reviret ofta.

�

Parningen kan ske �ret runt. Tv� och en halv m�nader efter parningen f�der honan 2 ungar. Efter ungef�r sju veckor slutar honan att dia, och tv� �r efter f�dseln l�mnar ungarna reviret.Det �r inga problem att odla dem i f�ngenskap och vill man ha dem riktigt t�mjda s� rekkomenderar jag att man b�rjar tidigt med dem och �ven ger dem nappflaska s� att man tidigt f�r en n�ra kontakt, d� kan de bli hur tillgivna som helst.

�

P�lsen fr�n ozeloten har varit starkt eftertraktad. Bara USA importerade �ret 1969 133 000 ozelotp�lsar. D�rf�r var djurarten av IUCN tidvis listad som s�rbar (vulnerable). Idag �r det f�rbjudet att handla med produkter som h�rstammar fr�n ozeloten. Det g�ller ocks� privata aff�rer samt f�rs�ljning av produkter i andra hand. F�r ozeloten finns dock hopp - i stora delar av dess utbredningsomr�de har artens st�llning st�rkts efter p�lshandelsf�rbuden och sedan omr�dets tidigare topprovdjur, jaguaren, f�rsvunnit eller f�rsvagats.

�

Ozelotens p�ls har ocks� gjort den eftertraktad som f�rebild inom tamkattavel och i vissa l�nder (fr�mst USA) erk�nns ocicat som officiell raskatt. Rasen har dock inga anlag fr�n ozelot utan h�rstammar fr�n abessinier och siames med inslag av amerikansk tabby.

�

Underarter:

�

Leopardus pardalis pardalis, vid Amazonfloden

Leopardus pardalis aequatorialis, norra Anderna

Leopardus pardalis albescens, Mexiko och Texas

Leopardus pardalis maripensis, Venezuela och Guyana

Leopardus pardalis mearnis, Centralamerika

Leopardus pardalis mitis, Argentina och Paraguay

Leopardus pardalis nelsoni, Mexiko

Leopardus pardalis pseudopardalis, Columbia

Leopardus pardalis useaus, Ecuador

Leopardus pardalis sonoriensis, Mexiko

Leopardus pardalis steinbachi, Bolivia

�

Ref:

wozencraft

jag sj�lv